Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
§ 22. Begrepp och indelning.
II9
själfständigare verksamhet för de olika statsändamålens främjande,
särskildt för verkställandet af lag ock laga föreskrifter.
Ämbetsman nabegreppet bestämmes emellertid egentligen formellt. I
Sverige äro sålunda de statstjänare ämbetsmän, som af konungen
utnämnas och med fullmakt på sin ämbetsmannaanställning
förses, samt de, som med dessa intaga en fullt jämförlig ställning
med afseende å ämbetets värdighet, t. ex. en kyrkoherde, som
af domkapitlet erhållit fullmakt. Alla domare räknas särskildt
såsom ämbetsmän, äfven om de såsom rådmännen i andra städer
än Stockholm erhållit sin fullmakt genom annan myndighet än
konungen, sv. R. F. §§ 28, 35, 36, Straffl. 10: 1 1. I Norge
kunna inga andra statstjänare kallas ämbetsmän än de, som af
konungen tillsättas och å sin anställning erhålla
«embedsbestal-ling», N. G. § 21. I Danmark är det väl äfven regeln, att
hvarje statstjänare, som af konungen utnämnes till eller erhåller
kunglig konfirmation å en varaktig anställning i statens tjänst,
till skilnad från andra kallas ämbetsman, jfr. D. G. § 17, men
man finner dock benämningen ämbetsman använd äfven för
statstjänare, som ej af konungen utnämts eller försetts med kunglig
konfirmation å befattningen, t. ex. riksdagens byråchef och vissa
ämbetsmän vid statens stiftelser, såsom i universitetskvæsturen.
Den andra klassen af statstjänare utgöres i Sverige af
tjänstemän och betjänte, sv. Straffl. 10: 5; i Norge och Danmark
af bestillingsmænd. De svenska tjänstemännen och betjänte,
som särskiljas med hänsyn till deras högre eller lägre
befattningar, samt norska och danska bestillingsmænd karaktäriseras däraf,
att de enligt regeln icke innehafva sina befattningar i det offentligas
tjänst på grund af kunglig utnämning utan till följd af tillsättning
af annan myndighet, jfr. sid. 130, 131. Deras verksamhet är också
i allmänhet af mera underordnad beskaffenhet och tjänar i många
fall såsom biträde åt ämbetsmännen. Den gällande lagstiftningen
för de särskilda förvaltningsgrenarne har att närmare angifva
gränsen mellan ämbetsmän å ena sidan och tjänstemän eller
bestillingsmænd å andra sidan. Om sålunda öfverflyttning till tjänste-
1 Carlén, Kommentar öfver Strafflagen, 166—67. Vissa af konungen
förordnade statstjänare förses ej med fullmakt utan med s. k. konstitutorial, men
äfven dessa torde få anses såsom ämbetsmän med hänsyn till rättsskydd och
ansvar, hvaremot de icke äro på samma sätt tryggade’ mot godtycklig afsättning
som ämbetsmän med fullmakt, jfr. sid. 133.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
