Note: This work was first published in 1967, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetslaget för Grönsaksodling - Fu Hai-tsao, han som skulle blivit sångare, 39 år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
aldrig att se mig mer. Detta är tacken för att jag svultit för dig.
Du bara lämnar oss.» Ty jag var ju den ende Fu och också den
ende Tsao som fanns kvar. Min hustru talade inte alls till mig. Min
styvfar följde mig in till Yenan där jag skulle ta bussen ner mot
Sian. Vi gick tillsammans in till staden. Han hade ingenting sagt
om min resa men just innan bussen skulle sätta igång sade han:
»Det vore nog bra om du kom tillbaka.»
I tjugo dagar stannade jag i Sian. Det var en stor och vacker
stad. Hela tiden hade vi musikfest och när jag var ledig och inte
sjöng själv gick jag på opera och uppläsningar och skuggspel. Jag
tänkte till slut: »Det är roligt att sjunga, jag skulle vilja sjunga
hela livet. Jag skulle nog vilja åka till Peking.» Men mor hade sagt
att om jag lämnade byn skulle hon dö och ju mer jag mindes detta
och ju mer jag tänkte på mor ju mer förstod jag att det var
omöjligt för mig att resa till Peking. Efter tjugo dagar sade jag till
Ching: »Jag måste resa hem nu.» Han svarade bara: »Det var
tråkigt.» Han gav mig en biljett till bussen till Yenan och därefter
har jag aldrig sett honom eller hört av honom. Och jag återvände
hem till Liu Ling. När jag kom upp till grottan sade mor: »Jag
trodde att du rest bort för alltid.»
Det sägs om Fu Hai-tsao:
Det är en mycket trevlig karl. Han och Li Hung-fu är de
stiligaste karlarna i byn. Kvinnorna talar mycket om hur stilig han är.
Han sjunger mycket bra. Hans hustru är lång och smal, hon har
ett argt humör, hon talar högt och är alls ingen mild kvinna. Han
är egentligen ganska kuschad hemma. Det finns ett stående skämt
om henne: »Om hon hade gift sig med en man med samma sorts
humör skulle deras äktenskap inte varat en enda dag. Nu har hon
haft tur.» Men hon är den bästa arbeterskan i byn. Hon är stark
som en grov karl. Hon bär utan vidare hundra jin när andra
kvinnor knappt orkar bära femtio jin. Så man kan också säga att Fu
Hai-tsao är en lycklig man som fått en så flitig och strävsam hustru.
Hon bidrar mycket till familjens ekonomi.
Egentligen är det synd att han inte reste till Peking för att
studera. Han sjunger så bra. Men hans mor är mycket viljestark och
han är den enda sonen. Så hon vill inte släppa honom. Han är
mycket respektfull mot styvfadern. De äldre i byn menar att han är
ett föredöme för alla andra eftersom han är den mest
föräldra-trogne sonen i byn. Han grälar till och med på sin hustru ibland
trots hennes humör och trots hans egen snällhet, men då bara för
att hon inte är tillräckligt respektfull inför hans föräldrar.
Han är känd för att gå upp tidigt och gå och lägga sig sent. Han
132
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
