- Project Runeberg -  Anteckningar om Runeberg. Min pennas saga /
7

(1946) Author: Fredrika Runeberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

7 Då jag för Runeberg uppläste t. ex. några sådana skildringar införda i, jag minnes ej säkert huruvida det var i Hufvudstads- eller Wasa-bladet, ansåg han sig väl oftast kunna gissa hvilken tilldragelse som syftades på, utan att berättelsen dock 1 med det verkligen passerade ägde just mycken likhet, men om en eller annan förklarade han att något sådant ej ens liknelsevis ägt rum. Ett eller annat obetydligt må jag dock från denna tid omnämna, utan hopp att dock dermed kunna ge något så när ens en åskådlig bild af det pojklif Runeberg sjelf så lifligt i sina berättelser derom, afbildade. Gamla Mosters allmänna och karakteristiska omdöme om Runeberg, hennes stora favorit oaktadt alla de spratt han spelade henne, var: »Nog har han vette fast han int vill bruk de’.» Runeberg ägde en egen färdighet att med pekfingret knäppa bort små föremål, hvilken han sednare bland annat brukade till att på lek knäppa 2 en liten stritt eau de cologne på den ena eller andra (eller omkring sig i rummet). Talangen hade han betydligt uppöfvat 3 under sin skoltid äfven med att mot gamla moster knäppa små hoprullade papperskulor. Gumman färdades derför jemnt med små gråpappersbitar klistrade i syna, som bot för de dock alldeles osynliga skador som vållats af kulorna. Bland gamla mosters omsorger om sina gossar hade hon äfven den att åt dem brygga ett godt skummande svagdricka. Bland Runebergs pojkstreck var att när gumman kom från källarn med en (brädd) fulltappad skopa deraf, nappa henne med båda händerna bakifrån kring lifvet och så i fullt språng föra framför sig gumman med skopan, hvars rara innehåll hon alltför mycket värderade för att nännas riskera att spilla genom att sträfva emot. Så bar det af till skolan der hastigt den väldiga skopan tömdes af gossarne. Varm mat bestods väl icke alla dagar, men då gröt på sina gifna dagar kokades täflades om, att deraf förtära, och så bar det af i en ganska lätt drägt att springa kring qvarteret för att förmå börja på nytt. En dag hade gossarne dock utfunderat ett spektakel som kostade dem ett kok gröt. Man hade förskaffat sig ett antal spjälor, sådana som bönderna hade, när de hemtade lass till staden brukat till att lägga under repen hvarmed sakerna bundos. Af sådana spjälor stack man nu en mängd mellan de 4 synliga 5 1 deri 2 ut 3 bland annat äfven 4 i taket 5 tak-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jun 15 15:37:24 2026 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rfminpenna/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free