74 tillskrefs honom. Snart derefter gaf gardet en präktig bal, men Nervander, den eljest vid alla offentliga inbjudningar af en eller annan representant af Universitetet vanligen 1 utvalde, blef nu förbigången. Skrattande brummade nu Nervander för mig med låtsad vrede öfver huru han för Runebergs skull gick i mistning om den granna balen. Vi hade ej länge varit gifta, då en händelse inträffade som var nära att förstöra icke allenast vår och flere andras hela framtid, utan äfven att omöjliggöra utvecklingen af Runebergs skaldskap. Det måtte varit 1832. Ett sällskap af unge män voro samlade på något värdshus i Helsingfors, till firande af någon fest. I Polen flammade kriget, polackerne hade rest sig och kämpade mot Ryssarne. En ung man föreslog en skål för Polen, och som vanligt då det är fråga om att med goda önskningar vid glaset hjelpa folk, så skreks och enthusiasmerades nu ock för saken. Runeberg som i detsamma inkom ifrån ett annat rum och hörde hvad som var å färde, sökte att nedtysta de ifrande genom att erinra om att ett publikt värdshus icke vore stället för slika demonstrationer. Men i ett soffhörn satt tyst mag. A. Tullindberg och ruade. Han hatade Nervander, emedan han ansåg denne stå i vägen för sin befo[r]dran, och trodde hela Universitetet vara deladt i tvenne partier, det ena för honom, det andra för Nervander. Brukade ock fråga af en eller annan» till hvilkendera partiet hör du?» Nu syntes honom att han funnit ett godt tillfälle att komma åt Nervander och flere af dem han antog höra till hans parti. Nervander sjelf träffade väl icke vara inne just när skålen dracks, men dermed tog han ej så noga, utan inrapporterade om det upproriska gelaget, anklagande Runeberg, Nervander och ett antal andra unge män, för att hafva druckit den landsförrädiska skålen. Besynnerligt nog bortlemnade han namnet på just den person som föreslagit skålen och hvilken han tycktes ha skäl att räkna till »Nervanders parti». Men vare sig att han i folkhvimlet icke varsnade hvem som föreslog skålen eller att något annat skäl låg i vägen, altnog, denne blef af honom als icke nämnd. Rapporten väckte mycken vrede och stor uppståndelse, Grefve Rehbinder sändes hals öfver hufvud till Helsingfors, och de brottslige kallades till förhör. Saken ansågs der af de fleste som ett löjligt 2 mycket buller för ingenting och man skrattade deråt, utan att dock vara fullt trygg för de följder den kunde hafva. Nervander kom för att afhemta Runeberg, de skulle följas åt till Grefve Rehbinder. Då Nervander skulle gå in till Runeberg och i yttre 1 bjudne 2 much ado about nothing