103 flyttningen en liflig rörelse och mycken öfvergång till pietistiska läror här ägde rum, (liksom ock fallet var under sednaste tiderna i Helsingfors), så blef ock sådant ett samtalsämne deri lifligt deltogs synnerligen under en tid då vi besöktes af tvenne intelligenta syskon, Augusta och Carl Lundahl. Många frågor i religiösa ämnen blefvo 1 nu diskuterade, och denna allmänna stämning gaf sig hos Runeberg luft i de nämnda brefven. Då Runeberg hade läst Lars Stenbäcks svar på brefven (och tyckte att denne, enligt den hos pietisterne nog vanliga åsigten, ansåg sig sjelf altför fullkomligt säker om sin egen syndfrihet,) utbrast han: »Nånå, Lasse lilla, han tror att alla hans koppärr skola följa med honom in i himmelriket». Att polemiken mellan Stenbäck och Runeberg alldrig urartade till minsta ovänskap dem emellan, kan tilläggas, och isynnerhet sedan den kanske altför lifliga rigtningen åt Pietism hos Stenbäck hade gifvit vika för sansade åsigter, värderade de högt hvarandra, åtminstone vet jag att detta å Runebergs sida var fallet, och samarbetade sednare med nit och vänskaplighet i psalm 2 boks kommitten. Omkring ett år efter flyttningen till Borgå, köpte Runeberg en gård bebyggd med en tvåvånings 3 trädhus, men nedra våningen var gammal och ansågs nästan obeboelig i öfrigt, utom att köket der befann sig (och att af de hvart för sig spridda öfriga rummen tidtals något 4 beboddes, ja en kort tid t. o. m. Runeberg sjelf der hade sitt arbetsrum, hvilket dock icke i längden befanns passligt.) Vi voro der mycket trångbodda, och blefvo det altmer alteftersom barnen blefvo flere. Här föddes d. 29 december 1838 vår son Walter Magnus. Sedan sålde Runeberg gården, men i anseende till Köparens död, återgick köpet. Emellertid hade vi hunnit flytta till ett beqvämt hem i en gård nära ån, der vår son Johan Wilhelm föddes d. 6 febr. 1843. Sedan vi återflyttat till egen gård föddes der sonen Jacob Robert, den 7 mars 1846. Efter många funderingar beslöts nu i enlighet med min egen önskan (emedan vi i öfra våningen voro altför trångbodda) att uppreparera 5 och annorlunda inreda den nedra der jag och barnen jemte tjenarne skulle bo. Rummen voro små, låga, och lågo på jorden, 6 fuktiga och af tarfligaste slag. (Under det vi om somrarne voro frånvarande växte nere vid golfvet kring väggarne en”7 bård af svamp som man fick sopa bort vid återbosättandet 1 lifligt -boksfrågan byggning begagnades nedra våningen och på annat sätt och fingo under half aln hög C