116 A. Det ljuda skall på nytt hos den som kallar mig. O. Med hvilka vingar, dyre, skall du honom nå? A. Lös blott din famn och lätt till honom sväfvar jag. O. O vel jag kan ej lösa det olösliga. Lux. Gode engel kom, vid skaparns thron Låt oss böja tacksamt våra knän. Charitas. Ljusa engel vill Du sjunga, du, Någon ny beundrans helga fröjd. Lux Prisa vill jag den allsmäktige Som i mörka bojor menskan slog. Ch. Han, Obscuras älskling, ynglingen Som vid källans djup i oskuld log Suckar han i mörka bojor nu? L. Skymd är källan för hans mulna blick I en öken går han, tärd af qval Och Obscura nu hans boja är. Ch. Hvad är skulden till så bitter lott? L. Skulden är hans väsens gudadjup. Ch. Är det brott att vara gudalik? L. Det är nåd han lider, icke straff.