146 De skulle qvarstadna tills Rbg hemkomme och sen resa. »Vi skulle dröja öfver en dag och ha dröjt i tre», menade Lönnrot. Jag förklarade att vi i Borgå alltid räknade i silfver, altså ock 3 12 dag för en och tillade att jag 1 ju finge träffa herrarne ännu på aftonen hos Öhmans, dit de voro bjudna. Med en mycket fundersam min stödde sig Lönrot emot ett bokskåp och svarade: »Månne det?»2 Följande morgon reste Castrén, om jag rätt minnes först, Lönnrot spatserade ett par timmar omkring i pels och med en af våra små gossar på axeln och reste sedan, men ännu lyckades Rbg att qvarhålla Robert Tengström och Kellgren öfver middagen, genom löftet att sedan följa dem till Weckkoski. Han höll ord, men om aftonen bäst jag i största flit stod och klippte till något nere i min lilla kammare, steg Rbg in och berättade att nu hade han lyckats öfvertala 3 ynglingarne båda att återkomma från Weckkoski. Qvällen tror jag dock sedan blef mera matt, alla torde väl varit något trötta och följande morgon reste Robert och Kellgren. Ibland minnen, som väl skulle förtjenat att taga vara uppå, men som tyvärr förbleknat altför mycket för att jag deraf skulle kunna lemna ens en något så när tydlig bild, är berättelser af August Maximilian Myhrberg. Vid hans sista besök i Finland tillbringade han några dagar 4 i Januari 1858 på Boet hos Sekter Juselius, och utom ett par andra herrar, hade denne äfven inbjudit Runeberg att der sammanvara med Myhrberg. Nu hade Myhrberg varit lifvad, nu hade han berättat, och många voro de episoder ur hans lif dem han meddelat, 5 men endast om sin vistelse i Polen hade 6 han varit alldeles förbehållsam i öfrigt, men då natten kom, språkade ännu han och Runeberg i många timmar på tu manna hand, och då gällde det Polen och äfventyren der, dem han ej kunde öppet omtala i allmänhet. Af alla de många äfventyren fick jag sedan af Runeberg höra berättelsen om de flesta och har sedan i Åbo underrättelser funnit en del af de samma förtäljda. Referenten i bladet stadnar vid den öfvertygelse att Myhrberg icke varit General Langerman, och detta är anledningen hvarföre jag här omnämner mötet på Drägsby (Boe?), hvarom jag minnes så föga nog tydligt, för att utan fara för misstag berätta derom. Men ett minnes jag med fullkomlig säkerhet7 alldeles klart, 1 hoppades 3 Ja 3 herrar 4 på Drägsby hos Boije 5 och dem Runeberg sedan för mig återberättade, 6 Myhrberg 7 och det var