Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÄR RIDDAR ULF SUCKAR. 19
honom inte, därför bryr du dig inte lika
mycket om honom, som jag gör. Vi måste ge
honom en smula plats... du skulle sätta honom
in i dina affärer... vi börja bli gamla nu.»
»Du är visst inte gammal Jann ... äro inte
ögonen desamma, och de lena kinderna, och
de små fina händerna, och, ja hela min älskade,
rara Jann är sig så lik, så lik som för trettio
år sen... jag ser ingen skilnad, det är bara
jag som blifvit gammal, mycket gammal.»
Sin ålder till trots kysste nu den gamle
baronen sin hustru lika innerligt, som när han
den dagen för trettio år sedan slöt henne i sina
armar som sin brud.
Friherrinnan hade verkligen ett för sin ålder
ovanligt ungdomligt utseende. Likasom hennes
starkt grasprängda, något vågiga hår ännu var
tjockt och glänsande som i yngre dagar, var
hennes ansiktsfärger friska som en ung
människas och hennes hy fin och jämn som ett barns,
trots hennes femtio år. De lifliga, blågrå
ögonen tindrade vänligt. Ansiktets minspel var
rörligt, likasom hela det lilla välformade
hufvudet. Rösten var mjuk och klar Lätt och
behagfullt buro de små, nätta fötterna den
rundlagda, men dock smärta figuren.
Hon rodnade vid sin mans häftiga omfam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
