Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 NÄR RIDDAR ULF SUCKAR.
Baron, som väntat sig ett svar, vände sig
mot Gösta. Sonens sorgsna, upprörda utseende
skar fadern i hjärtat. Han kunde icke se
honom så.
»Om du i dag ett år till står fast, skall du
få mitt understöd.» Det var med svårighet
han fick orden öfver sina läppar — han likasom
snubblade öfver dem.
Det flög som en blixt af glädje öfver Göstas
ansikte. »Tack,» sade han, sprang fram och
kramade sin fars hand hårdt, »tack pappa!»
»Till dess ber jag dig att inte framställa din
begäran till Sigrid... lofva mig det,» sade
baron, steg upp och skyndade sig bort för att
icke råka i frestelse att förråda sina känslor
och tankar i denna fråga.
Hans allra innersta, lifligaste förhoppningar,
som han i åratal fostrat och närt inom sig,
skulle de aldrig bli verklighet? Med
viljeansträngning sköt han den tanken ifrån sig, den
hade en förlamande kyla i sig, som ville
komma hans hjärta att stanna — han ville inte veta
af den.
På ett år kan hända mycket, försökte han
att intala sig. Unga sinnen bruka växla. Hur
många flammor, kärleksförbindelser och
äfventyr hade han icke själf haft innan han gifte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
