Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÄR RIDDAR ULF SUCKAR. 31
sig — han, som var så lycklig i sitt äktenskap,
som få!
Han ville tvinga sig att hoppas, men det var
något inom honom, som hviskade, om att Gösta
var så lik sin mor, hade något af hennes
trofasta, rena hjärta — dock det var kanske bara,
att Gösta var så oerfaren, inte riktig man än,
hade något af kvinnlig vekhet öfver sig.
Klokast är emellertid att inte sätta sig till
motvärn mot ungdomens strömmande känslor, de
växa sig då lätt till ens öfvermakt. Bästa sättet
är att lirka med dem, omärkligt leda dem in
i andra fåror. Nu skall Sigrid resa ned till
Vestergötland, till sitt hem igen och Gösta icke
träffa henne på ett år. — På ett år kan hända
mycket, sade han sig ånyo och försökte tro på
en lycklig utgång, men oron frätte och tärde
inom honom mer för hvar stund.
När Gösta kom in i farstun, då
middagsklockan ringt, mötte han Sigrid, som kom ned
från öfre våningen, klädd i en ljus klädning
och doftande af reseda, som satt instucken i
bröstet. Hennes vackra hår var nu uppsatt i
rika flätor, dit en tät, hvit bena ledde från
pannan.
De bruna ögonen smälte emot honom, då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
