Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100 NÄR RIDDAR ULF SUCKAR. 5 I
Kort efter begrafningen skref Signe till
doktor Tollén och bad honom möta henne nästa
förmiddag ute på nya kyrkogården.
En stund före den utsatta tiden gick hon af
och an på den långa träbron och väntade på
honom utanför kyrkogårdsgrindarne.
Den första, stekande Aprilsolen baddade
genom de svarta kläderna och den långa
krus-florsslöjan, som hade det varit midt i sommarn.
Då och då kom en stark, kådfylld doft af tall
med vindfläktarne. Lärkornas glada,
oupphörliga kvittrande hördes uppe i luften. Issörjan
på vägen och snödrifvorna vid sidan smälte
och ilade befriade bort i porlande rännilar ut
på upptäcktsresor till okända nejder.
Det var en sådan där glittrande glad och
klar vårdag, som mången gång förr kommit
Signe att glömma allt det kalla, mörka, som
låg bakom, och i stället fyllt henne med ljusa
framtidsdrömmar.
Men i dag gick hon oberörd af allt detta
med den tjocka, svarta slöjan för ansiktet, het,
beklämd och doft pinad af onda aningar.
Då hörde hon lätta, snabba steg bakom sig.
Hon kände så väl igen dem. De kommo
hennes hjärta att slå fortare. Hastigt vände hon
sig om och gick emot honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
