Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
NÄR RIDDAR ULF SUCKAR. 5 I
har fått salighet i sitt hjärta för tid och
evighet, kastar inte bort den.»
Hon drog bort sin hand från hans arm och
slog upp slöjan öfver hatten. Den föll som ett
dok kring det lilla ansiktet.
Han häpnade, när han fick se hennes stela
blick, hennes bleka, aftärda ansikte. Hvad
skulle han säga, hvad skulle han göra för
att lösa henne ur denna förtrollning?
»Signe, om du älskar mig, så res hem till
din farmor och hvila dig. . . försök att komma
till dig igen!»
»Charlie, du vet att jag älskar dig ... men
än mer älskar jag Jesus. .. och han har själf
befallt oss att för hans skull öfvergifva alla
våra kära, om de skilja oss från honom.»
Några tårar gledo sakta utför hennes kinder,
medan läpparne voro strängt och fast
sammanslutna.
»Farväl, Charlie... vi skiljas nu, men med
Guds hjälp skola vi en dag mötas igen i
samma tro och samma hopp...»
Rösten svek henne. »Farväl, älskade,»
hvi-skade hon igen knappast hörbart.
»Låt mig följa dig.. . låt oss inte lämna
livar-andra på detta sätt,» sade doktorn och höll
hennes hand.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
