Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Forntiden - IV. Järnåldern - I. Äldre järnåldern - Husgeråd, bostaden, Götarna - 2. Folkvandringstiden - Vag-goterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKVANDRINGSTIDEN. 43
Sländtrissan hänvisar på kvinnans sysselsättning med spinning.
Husgeråd. Bland dessa märkas kärl af brons och lera, de senare
likväl utan glasyr men understundom med silbotten, knifvar och nycklar
af järn, glödtång af järn af samma form, som hfir begagnades ännu
under förra delen af 1800-talet, då man »lånade eld hos grannas», eld-
slagningsstenar o. s. v. Äfven praktfullare föremål begagnades, t. ex.
det förut omnämnda dryckeskärlet från österhvarf. Äfven vanliga
dryckeshorn med beslag användes. Därtill kom en del föremål af trä,
som helt naturligt icke kunnat bevaras till nutiden.
Af allt detta framgår, hurusom östgötarne vid denna tid lefde sitt
dagliga lif under ordnade förhållanden.
Bostaden lämnade nog åtskilligt öfrigt att önska och skulle icke
tåla vid en jämförelse med senare tiders bekvämlighet i detta hänseende.
Husen uppfördes i fyrkant med väggar af sten och jord. På dessa lades
taket på ännu brukligt sätt.
Götarna. Det är under äldre järnåldern, som namnet »gautoi» eller
götarna för första gången omnämnes i de skriftliga häfderna. Den gre¬
kiske geografen och astronomen Ptolemaios, född omkr. 100 år e. Kr.,
omtalar sex folkslag, som bebodde »ön Skandia» och nämner bland dem
äfven götarna, men icke svearna.
2.
Folkvandringstiden,
enligt Montelius från år 400 till år 800 e. Kr. f.
Tag-goterna. Den grekiske historieskrifvaren Prokopios, som lefde
under sjätte århundradet, omnämner i Skandinavien eller Thule tretton
talrika folk under b var sin konung. Bland dessa uppräknas götarna.
Den med Prokopius ungefär samtidigt lefvande gotiske historieskrifva¬
ren Jordanes har äfven omnämnt detta folk. Bland svenska stammar
nämner den sistnämnde förf. »austrogot» och »vag-got». Vag-got afser
enligt Schtick troligen »goterna i Östergötland, enär Jordanes berättar,
att det i östra delen af Scandza låg en stor sjö, hvilken genom floden
»Vagus» utgöt sig i hafvet. Denna sjö måste ha varit Vättern, ej Vä¬
nern och Vagus sålunda det gamla namnet på Motala ström. Vag¬
goterna voro därför de goter, som bodde vid denna ström, liksom gaut-
goter voro de goter, som hade sitt hem vid floden Gaut eller Götälf-
ven». Det skäl, som Schtick andrager for sin åsikt, synes vara bindande,
och det är därtill hämtadt från samma förf., som anför namnet vag-goter.
En annan förf., Läffler, anser, att med vag-goter menas gottlänningar.
Bugge säger härom: »Läfflers Förklaring Vag-goter synes mig betsenke-
lig, da en saadan Bensevnelse paa Gotlands Indbyggere ingensteds kan
paavises; og den stöttes neppe synderlig ved Navnet Vagi fluvius.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
