Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Forntiden - IV. Järnåldern - 2. Folkvandringstiden - Romerskt guld till Östergötland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44 JÄRNÅLDERN.
Bagges antagande, att namnet vag-goter skulle vara en förvanskning,
synes tämligen långsökt. Vag skulle i så fall varit en förvanskning af
ordet eua.
Romerskt guld till Östergötland. Utmärkande för denna tid var
den känning, hvilken äfven Östergötland hade af de strider, som redan
nnder senare delen af äldre järnåldern togo sin början, och hvilka seder¬
mera fortgingo emellan germaner eller östgermaner, som de kallades på
grund af sin härstamning från östra Skandinavien, samt romarne. I
dessa söderns strider deltogo äfven östgötarne. Skäl finnas t. o. m. för att
med anledning af denna utvandring tala om en verklig folkminskning inom
landskapet. Därpå tyder åtminstone, att man funnit så få grafvar här-
städes från denna tid. Visserligen är den åsikt uttalad, att detta skulle
bero på den enkla yttre anordning, som under denna åldersperiod blifvit
nedlagd på grafvarna och däraf följande svårighet att finna dem. Men
detta är nog icke enda skälet. Folkminskningen inom Östergötland är
synbarligen jämförlig med densamma å andra platser, särskildt inom
östra delen af Götaland. Detta bestyrkes ytterligare af att det icke
anträffats några andra boplatser från denna tid än bergborgarna, hvilka
härnedan komma att närmare omtalas.
Anledningen till deltagandet i dessa strider var utan tvifvel i främsta
rummet följderna af det hårdare klimat, som inträffade i vårt land vid
slutet af bronsåldern, hvartill kom icke blott den frändskap, som upp¬
kommit folken emellan på grund af de utvandringar, som under år¬
hundraden härifrån utgått, utan äfven folkets begär efter äfventyr, ära
och rikedomar. Detta tillsammans gjorde, att man från det östliga
Skandinavien drog ut till sina stamförvandters hjälp. Så småningom
fingo romarne gifva vika för germanernas krigsduglighet. Romarväldet
försvagades alltmer, och de segrande tillföllo oerhörda skatter af guld
och andra dyrbarheter. Af detta guld kom, som man kan se af gjorda
guldfynd inom Östergötland från denna tid, en betydlig andel detta
landskap till godo. Äfven dessa rikedomar tyda på östgötarnes lifliga
deltagande i dessa fejder i söder.
Ehuru bronsen fortfarande begagnades, åtminstone till smycken, be-
finnes det, att rikedomen här nu stigit så, att dessa smycken ofta voro
förgyllda eller belagda med silfverplåtar, hvilka senare äfven funnits
förgyllda. Bland guldfynd från denna tid märkas parerplåt till svärd,
ringar o. s. v. Ett märkligt fynd är en kedja af sammanlänkade guld¬
ringar, sådana (fig. 83), hvilka användes som betalningsmedel. Ett
annat fynd är ett i Kullerstads s:n funnet spänne af förgylld brons
(fig. 84).
Äfven ha hittats guldmynt i efterbildning af romerska mynt. I
Sverige präglades äfven dylika plåtar eller brakteater, som de i senare
tider blifvit benämnda. Präglade .endast å ena sidan, framställes ofta
ett människohufvud öfver ett fyrfotadjur eller en märkvärdigt slingrad
djurbild, allt omgifvet af ditstämplade prydnadsfigurer. Försedda med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
