Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Forntiden - IV. Järnåldern - 3. Vikingatiden - Myntfynd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54 JÅRNÅLDRKN.
»Det är således två fynd», säger Hildebrand, »men de tillhöra uppen¬
barligen samma tid, och jag kommer därför att behandla dem såsom
utgörande ett enda fynd. Kanske har en och samma man gömt sin
skatt på två olika ställen af försiktighet. Kanske hafva två personer, som
ägde delar af en och samma skatt, sökt skydd hvar och en för sin del.
Därom kunna vi nu icke erhålla någon kunskap.
De arabiska mynten undersöktes af professor Tornberg i Lund. Inom
den arabiska världen uppkommo många dynastier, hvilka äro represen¬
terade i våra fynd. De arabiska mynten gifva bättre upplysningar än
de samtida västerländska, ty på de arabiska uppgifvas samvetsgrant
myntherrens och myntstadens namn äfvensom myntningsåret. De urna*
jadiska kalifema, hvilkas hufvudstad var Damaskus, regerade 698—750
e. Kr. Denna dynasti är i Erikstorpsfyndet representerad af ett enda
mynt. Abbasidkaliferna residerade först i El-Kufa (efter denna stad
kallas de arabiska mynten kufiska), sedan i det världsberyktade Bagdad.
De präglade mynt under tiden 749—946, och förekomma fyra i detta
fynd. En stor del af västra Asien lydde under nästa tvenne århundra¬
den under de mäktiga Buweihiderna, hvilkas fyra första furstar (932—
1011) äro representerade i de svenska fynden. Ett Buweihidmynt, sla¬
get i Schirade år 954, förekommer i detta fynd. De flesta af Eriks-
torps-fyndets mynt tillhöra Samaniderna, hvilkas myntning började år
893. Det yngsta af deras mynt i detta fynd är prägladt är 957 — det
yngsta i fyndet. Icke mindre än 18 efterbildningar af Samanidmynt
förekomma här. De äro troligen tillverkade inom Europa, inom det
bulgariska riket vid nedre Volga. En af dess emirer, Talib-ben-Ahmed,
är representerad i fyndet.
Dess senaste år är således 957. Detta står fast, men när kunna vi
anse denna skatt hafva blifvit nedgräfd i jorden? Det yngsta myntet
kan hafva varit i omlopp inom hemorten någon tid, det behöfde någon
tid för att hinna upp till Norden, och det är visst icke säkert, att det
vid ankomsten till Östergötland blef genast gömdt. Här hafva vi så¬
ledes tre perioder, som synas svåra att beräkna. Men hopplös är dock
icke uppgiften att bestämma skattens nedgräfningstid. Under den
engelske konungen Etelred II:s tid började engelska (angelsachsiska)
mynt, präglade af honom och af hans närmaste företrädare, komma till
våra bygder, till sist i mycket stora antal. Samtidigt kommo tyska
mynt hit upp. Intet västerländskt mynt förekommer i Erikstorps-
skatten. Alltså torde denna hafva blifvit anförtrodd åt jorden, innan
de engelska och tyska mynten voro vanliga i Sverige. Vi kunna an¬
taga, att denna skatt blef gömd i början af 1000-talet, således under
Olof Skötkonungs regering.
Ett fynd, anträffadt vid Botels i Hafdhems s:n på Gottland, inne¬
håller 2,266 hela eller brutna kufiska mynt, af hvilka det yngsta har
årtalet 969. Med dem hittades 2 bysantinska mynt och 29 tyska, alla
tillhörande slutet af 900-talet. Här se vi tydligt, huru de västerländska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
