Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Forntiden - IV. Järnåldern - 3. Vikingatiden - Myntfynd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VIKINGATIDEN. 55
mynten började komma till Sverige och sila in sig i de österländska
myntskatterna. En annan skatt, funnen vid Gransne i Stenkyrka s:n,
Gottland, innehöll 331 arabiska mynt, det yngsta prägladt år 955, så¬
ledes i det närmaste samtidigt med Erikstorpsfyndets yngsta, och dess¬
utom ett engelskt och 20
tyska, alla omkring 900-ta-
let och bebådande den stora
importen af västerländska W.T*
mynt. MW?
Erikstorpsskatten inne-
höll sju armringar af guld. mW
Sex af dem voro flätade af
två tenar (fig. 89), förenade
med en prydlig knut, en
består af en enkel ten (fig.
90), hvars ändar blifvit lin-
dade om hvarandra. Deras
vikter äro i gram: 199,34 —
— 9!>,15 — 48,75. 89. Galdarmring Erikstorp. 3 ..
Det var i Norden sed
att normera ringars storlek och
tyngd efter viktsystemet. Det
talas om ringar på en mark, en
half mark o. s. v. På marken
räknades åtta ören, markens vikt
var litet öfver 200 gr., örets vikt
således litet öfver 25 gr. Gran¬
ska vi de här meddelade siff¬
rorna, torde den första ringen
från början haft en vikt af en
mark, den andra en af 5 öre, den
tredje till och med den sjätte en
vikt af en half mark, slutligen den
sjunde en vikt af en fjärdedels
mark eller 2 öre. Guldet är
90. Gnidarmring. Erikstorp. 3 4.
mjukt, och en ring förlorar lätt i vikt genom nötning.
Om dessa ringar äro normerade efter det svenska viktsystemet, torde
vi däraf få draga den slutsatsen, att de äro tillverkade i Sverige.
Något extra fint arbete är ej nedlagdt å dem, men de gifva oss en berät¬
tigad anledning att beundra den säkerhet, med hvilken våra förfäder förde
hammaren, när det gällde att bearbeta de ädla metallerna, hvilka
kräfde en fin behandling. I början af den nyare tiden fann man på
att bilda runda eller kantiga metalltenar — t. ex. för ringar — genom
att pressa metaller genom hål anbragta i en metallskifva, först genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
