Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Forntiden - IV. Järnåldern - 3. Vikingatiden - Myntfynd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VIKINGATIDEN. 57
exemplaret. Ännu två med ungefär samma utstyrsel förvaras i statens
historiska museum, det ena funnet i Skåne det andra på Öland.
Med myten om Tor, såsom vårdare af hemmet och annat därmed
jämförligt torde en annan myt om någon fågel hafva varit förbunden,
ty hammarens öfre del, som tjänstgör som ögla, har ofta gestalten af
ett fågelhufvud.
Jag kallar det inhemska ursprunget för detta smycke fullt säkert,
ty vi kunna icke antaga, att man i utlandet tillverkade amuletter af-
passade efter svensk gudatro, för att importera dem till Sverige. Men
om vi sålunda måste anse detta smycke vara af svenskt arbete, då se
vi, att den tidens smeder i Sverige voro mästare i att behandla något
så fint som filigranet. Silfret kom utifrån, därest man icke smälte ned
silfver, som af gammalt funnits i landet, mönster och teknik erhöllos
äfven utifrån, men filigrantekniken var, redan före förbindelserna med
Orienten, känd och med stor skicklighet öfvad i Sverige.
Af den fina kedja, i hvilken hammaren hängt, finnas endast bitar
bevarade. Till all lycka är bland dem ett ändstycke bevaradt, i hvil¬
ket kedjan är fäst vid ett aflångt ormhufvud, som biter om den ham¬
maren uppbärande ringen. Ormen spelade ju en stor roll i vår järn¬
ålders ornamentvärld.
Till denna skatt höra vidare tvenne silfverspännen, rektangulära,
liknande låga askar. Alla sidorna äro ornerade, äfven — hvilket ju är
ganska opraktiskt men å andra sidan vittnar om begäret att göra ett
så rikt arbete som möjligt — den undre sidan, hvilken icke kunde ses
annat än när spännet var lagdt å sidan. Ornamenten bestå äfven här
af filigran och bilda än bandmotiv, än djurmotiv. Af de förra före¬
komma de flesta å andra samtida smycken, men bandmotiven hafva en
så stor utbredning och äro oftast så enkla, att de endast med mindre
trygghet kunna åberopas som vittnesbörd om ett arbetes nationalitet.
Men djurmotiven, som förekomma å dessa spännen, äro afgjordt af nor¬
diskt tycke. Dessa två spännen hafva varit sinsemellan förenade medels
fina silfverkedjor, och de torde hafva suttit å hvar sin sida af en kåpa
eller mantel. Det var fordom hos oss ytterst vanligt att häkta samman
manteln på sådant sätt.
Ett fragment af ett spänne af samma grundform och samma orna-
mentik är funnet i Blekinge. I öfrigt är intet exemplar kändt, icke
ens i något af de många och rika från Gottland komna silfverfynden.
Äfven på annat sätt uppenbara sig skiljaktigheter mellan de på Gott¬
land öfliga formerna och dem, som hittas på fastlandet. De i Norge
funna silfversmyckena afvika från de svenska, och de svenska skilja sig
från dem, som hittats på andra sidan Östersjön. Allt detta är ett tungt
vägande bevis för inhemskt arbete, äfven om det i viss mån stod under
utländskt inflytande.
För att undvika den enformighet och måhända äfven den otydlighet,
som skulle hafva uppstått, därest de rika filigranornamenten hade blifvit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
