Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Forntiden - IV. Järnåldern - 3. Vikingatiden - Myntfynd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56 JÄRNÅLDERN.
ett större hål, sedan genom allt mindre, till dess man fick önskadt mått.
Dessförinnan måste man använda hamring, och så mycket noggrannare
måste man under detta arbete vara, som tenarna icke fingo vara jämn-
tjocka, utan skulle smalna mot ändarna. På dessa, liksom på andra
ringar från samma tid, märkas aldrig någon ojämnhet. De smeder, som
arbetade i guld och silfver, voro uppenbarligen mycket skickliga, och
vi hafva all anledning att antaga, att de voro inhemska män.
Därnäst tager jag i skärskådande ett annat föremål, hvars inhemska
ursprung är fullt säkert. Det är ett hammarformigt höngsmycke, som
burits i en halskedja. Det är sammansatt af hopplödda silfverplåtar,
som äro prydda med filigransirater. Silfret är delvis förgylldt (fig. 91).
Miniatyrhammare af silfver eller järn äro mycket vanliga i våra fynd,
och vi kunna däraf se, hvilken betydande roll Tor spelade i våra för¬
fäders gudatro. Tor var blixtens och åskans gud, hvilken med sina
viggar förföljde och förödde trollen, men som åskan rensar luften, så
var Tor äfven de helgade förhållandenas, särskildt hemmets skyddsgud.
Hammaren blef därför en omtyckt amulett. Vid sidan af denna före¬
kommer icke sällan en annan amulett, som också måste hafva afseende
på Tor, i form nämligen af den tidens eldstål. De hammarformiga
amuletterna äro dels — dock mindre ofta — realistiskt hållna, dels
stiliserade, platta ocb enkla eller rikt utstyrda som det ifrågavarande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
