Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Forntiden - Runinskrifterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70 RUNINSKRIFTERNA.
Häri ftro inräknade tre, som endast äro korstecknade.
Af denna förteckning framgår, att i norra Östergötland, eller när¬
mare bestämdt i Finspånga läns härad, finnes endast en runsten, hvilken
för öfrigt, såsom rest i gränsen till Södermanland, äfven blifvit diträk-
nad. Dit bör den äfven hänföras såsom närmare belägen Södermanlands-
ötenarna än de på långt afstånd från densamma belägna Östgötaste-
narna. I södra Östergötland eller i Ydre och Kind finnas i det förra
häradet 3 och i det senare 2. Om nu dessa lämnas helt och hållet å
sido, återfinnas alla de andra runstenarna i mellersta Östergötland och
det t. o. m. inom ett ganska smalt bälte. Ty förutom 6 runstenar i
södra delen af Bråbo härad utgöres runstensgränsen i norr af Motala
ström. I söder åter är gränsen, om vi tänka oss en linje dragen söder
om Åby kyrka (Lysings h:d), söder om Åsbo kyrka (Göstring), s. om
Hadelöfs bro och Hulterstads egendom i Mjölby s. (Vifolka), s. om Gam¬
malkils kyrka (Valkebo), s. om Ånväga egendom i Skeda s:n (Hane¬
kind), s. om Hjulsbro i Landeryds s:n (Bankekind), n. om östra Ryds
kyrka (Skärkind) samt s. om Ringarums kyrka (Hammarkind). Det är
att märka, att denna del af Östgötabygden, där provinsens flesta run¬
stenar förekomma, så till vida än i dag är hjärtat af Östergötland,
som provinsens alla städer äro belägna inom detta område.
Att så få runstenar finnas i städerna eller deras närmaste omkrets,
är beroende af att redan tidigt och allt framgent begagnades runste¬
narna vid uppförande af byggnader m. m. Hvem vet t. ex., huru många
runstenar murarna i Linköpings domkyrka inrymma. Klosterbyggna¬
derna här och hvar inom provinsen hafva måhända äfven tillförts mer
än ett af dessa gamla och värdefulla minnesmärken. Vittnesbörd gifvas
än i dag litet hvarstädes, huru vandalismen försiggått. Så sent som
år 1861 sönderslogs en runsten i Gistads gamla kyrka och nedlades i
grunden till den nya kyrkan. En runsten i Högby s:n blef på 1870-
talet sönderslagen och bränd till kalk. Den under n:r 8 härnedan om¬
nämnda runstenen i Landeryd har varit använd till skottafla samt bär
märken efter stenkastning. Icke blott runstenar utan äfven bautastenar
hafva blifvit använda i kyrkogårdsmurar, stenfotar, grundmurar, som
trapp-, tröskel-, hvalf- och golfstenar eller som grind- och portstolpar
o. s. v. På många ställen skulle dylika runstenar kunna räddas undan
vidare förstörelse, men ännu fortgår ovarsamheten mångenstädes. På
ett ställe har jag funnit en runsten till större delen öfverkastad med
jord efter förruttnade kvickrötter. För endast ett par tiotal af år sedan
omtalas en runsten i en vedbodsfot vid en svinstia vid Gottlösa i Veta
s:n. Stenen var oåtkomlig, enär den var öfvertäckt af spillning.
Alla runstenar hafva icke nu sina ursprungliga platser utan hafva,
då desamma behöfts till ett eller annat ändamål, förflyttats, ofta ganska
långa vägar. Så fanns förr i väggen till >S:t Lars kyrkohärbärge* i
Linköping en runsten, hvilken senare eller mot slutet af 1700-talet
länge varit sönderslagen i två delar, som då stodo bredvid hvarandra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
