Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Forntiden - Runinskrifterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RUNINSKRIFTERNA. 75
har den icke lika väl utbildats i Östergötland? Med tanke på den i
guld präglade Vadstenabrakteaten förefaller det, som det redan tidigt
i Östergötland fanns intresse för runskriften, då den bekostades ett så
dyrbart material som guld. I Östergötland finnas dessutom fem run¬
stenar af denna art, hvartill kan räknas en i norra Småland, summa
sex, då å Gottland endast två, måhända tre äro kända. Af de sex i
Östergötland och dess närmaste grannskap är särskildt att nämna den
väldiga Rökstenen. Att Rökstensrunorna en gång varit mycket ut¬
bredda i Östergötland, kan förstås däraf, att de än i dag kunna på¬
visas på skilda ställen ända från Bråvikstrakten i öster till bygderna
kring Vättern i väster.
S. Bugge, känd och erkänd som en skarpsinnig runforskare, säger
visserligen på ett ställe, att den kortkvistiga runskriften härleder sig
icke från den längre runraden utan från en kortare runrad, enär de
kortkvistiga runorna hafva mindre ursprunglig form än den vanliga
kortare raden. B. anser, efter anförande af flera skäl, att Rökstens-
runoma närmast och omedelbart uppstått ur en yngre särskildt nordisk
runskrift, samt säger, att den tillkommit omkring 800 eller under första
hälften af* 9:e århundradet, men tillägger uttryckligen, att dessa runor
äro tillkomna i Sverige, icke i Danmark, för hvilket de på det hela för-
blefvo främmande. Han betecknar dessa runor som de nordliga vikin-
garaes skrift.
Att den, som ristat Rökstenen, icke är att räkna som en vanlig
yrkesstenhuggare, behöfver icke sägas. Han var tvärtom en för sin tid
högt bildad man med run- och språkkunskaper, kännedom om den tidens
historia och historiska berättelser, måhända skald o. s. v. Han var
med ett ord en begåfvad och kunskapsrik man. Hvad hindrade då —
ty hvad här nyss anföres att Bugge sagt lägger därför icke något
hinder i vägen — att icke just ristaren af Rökstenen är uppfinnare af
de kortkvistiga runorna, den svenska runraden eller Rökstensrunraden.
Därför talar både ett och annat, ehuru jag därmed icke velat säga, att
Rökstenen är den första sten, där dessa runor blifvit använda. Jag
vågar påstå, att detta mitt antagande icke är mer sväfvande än många
andra, hvilka blifvit gjorda rörande denna runsten.
Bugge säger, på angifna skäl, att Rökstenen är yngre än 801, samt
hänför den till tiden omkring 830—840.
Då nu dessa kortkvistiga runor eller den svenska eller Rökstens¬
runraden just under detta århundrade började användas,
då enligt Bugge dessa runor säkert äro uppfunna i Östergötland eller
å Gottland,
då inskriftens ristare var en vis (sapiens) man, som lefde vid tiden
för dessa runors tillkomst,
då Rökstenen anses som den äldsta eller en af de äldsta med denna
runart,
då runristaren, enligt flera forskares åsikt, var boende i öjan (bestämd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
