Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltiden - I. Medeltidens första skede - 1. Olika konungaätter - Erik Eriksson - 2. Förhållanden under föregående tid - Folkungasläkten - Herrtitel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MEDELTIDENS FÖRSTA SKEDE. 111
Vidare bestämdes om kostnaderna för legatens gästning, äfvenså om
att hvarje biskop skulle äga påfven Gregorii stadgar, vidare om att
icke afstå kyrkans tionde till någon lekman, om att biskoparna hvar
och en inom sitt stift ägde rätt lösa från bann, som gifvits för brott
mot förestående, samt slutligen att alla dessa påbud skulle läsas och för¬
klaras vid de årliga prästmötena.
Närvarande vid detta möte voro ärkebiskopen, fem andra biskopar,
Birger jarl, »af hvilken det landet nästan helt och hållet styrdes», som
det heter i mötesbrefvet, landskapets lagman, många andra betydande
män samt många präster.
K. Erik afled år 1250, och med honom utslocknade Erikska ätten.
2.
Förhållanden under föregående tid.
Folkungasläkten. Under de oroliga tider, som fortgingo under
detta medeltidens första skede, uppväxte en del rika och kraftfulla odal-
mannasläkter. En särskild herremannaklass uppkom. Bland dessa be¬
märktes i främsta rummet Folkungasläkten, härstammande från och till¬
hörande Östergötland. Släktens äldste kände medlem eller stamfadern
hette Folke. Däraf namnet. Tvenne af släkten blefvo framför andra i
hög grad betydande män. Den förste var Birger (I), kallad Brosa,
hvilken, märkligt nog, först var jarl åt den uppländske konung Knut
samt senare intill sin död 1202 under konung Svärkers tid. I gamla
handlingar kallas han än svears och götars, än endast svears jarl. Han
var gift med norska konungadottern Birgitta, som förut varit gift l:o
med svenske jarlen Karl Sunesson och 2:o med troninkräktaren Magnus
Henriksson. En hans dotter var gift med konung Svärker II, hvilket
bidrog att ytterligare befästa Folkungarnes ställning. Ännu mer bety¬
dande var Birger (II) jarl, som 1247 blef jarl åt sin svåger konung
Erik Eriksson. Hans mest betydande period sammanfaller emellertid med
Folkungatiden.
Bland andra af denna släkt, hvilka hade sin verksamhet i Östergöt¬
land under denna tid, nämnas Folke, kallad den digre, som nyss nämndt.
stamfader för ätten, afliden i början af 1100-talet samt gift med danske
konungen Knut den heliges dotter Ingrid, Sune Folkesson (f 1247), son
af Folke jarl (f 1210) samt gift med kon. Svärkers dotter Elin, Karl
jarl den döfve, och Karl Magnusson, Birger jarls broder, biskop i Lin¬
köping samt död 1220 samtidigt med Karl den döfve under ett krigs¬
tåg till Estland, Bengt, biskop i Linköping (f 12Ö7), äfven Birger jarls
broder.
Herrtitel eller herrnamn började vid denna tid användas, likväl
icke i några till vår tid bevarade handlingar, förr än i konung Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
