Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltiden - I. Medeltidens första skede - 2. Förhållanden under föregående tid - Linköpings stift - Prästerskap - Klosterväsende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MEDELTIDENS FÖRSTA SKEDE. 113
Broby i Dals härad samt jord därstädes och i Åby, hvarjämte klostret
köpte vägen och strömmen mellan Kolsbro och nämnda kvarn.
Linköpings stift tillkom under förra hälften af 1100-talet. Upp¬
gifter om stiftets tillkomst redan tidigare finnas, men dessa äro mycket
sväfvande och föga troliga. Före nämnda tid stod stiftet under vård
af Skarabiskopen. Linköpings stift var af stor utsträckning och ut¬
gjordes af Östergötlands lagsaga, alltså äfven fastlandsdelen af Kalmar
län, Kind och Ydre h:d, norra och södra Vedbo, Vist och Tveta h:d,
Finveden och Nj adungen, Öland samt Gottland med omkring 486 sock¬
nar, hvaraf 103 på Gottland. Då Växjö stift bildades, lades emellertid
en del af Linköpings stift till detsamma.
Redan under 1200-talet var Östergötland i kyrkligt hänseende deladt
i två prosterier, benämnda Östan- och Västan-Stängda, ehuru denna in¬
delning senare någon gång följdes äfven i världsliga ärenden, t. ex.
vid räfstetingen 1396—1414. Stiftets förste biskop hette Gisle. Hvil-
ket år han blef biskop är obekant, men att han var biskop i Linköping
år 1140 är bekant, enär han detta år som sådan öfvervar ett biskopsmöte
i Lund.
Såväl Sverige som Norge stodo i kyrkligt hänseende vid denna tid
under danske ärkebiskopen i Lund, Sverige till år 1164. Bland de åtta
biskopar, som kommit till sistnämnda möte, nämnes Gisle som den andre
i ordningen.
Prästerskapet bildade från kristendomens införande ett särskildt
stånd med sitt öfverhufvud, biskopen, hvartill senare kom domkapitlet.
Det senare skulle, som det blifvit sagdt, funnits redan år 1215 att döma
af ärkedjäknen i Linköping Sigtrads testamente, i hvilket omnämnas
biskop, prost och två kaniker (Dipl. sv. 155), men enligt en senare
upplysning af utg. af detta diplomatarium (se II. sid. 107) är n:r 155
feldateradt. Det rätta årtalet är 1291. Gifvarens namn är Sigtrag
(Sigtrygg). I ett påfligt bref från år 1245 lämnar påfven Innocentius
IV bekräftelse på den vid Linköpings kyrka redan af påfven Gregorius
IX gillade inrättningen af prost- och kanikämbeten (Dipl. sv. 328).
Sistnämnde påfve afled år 1241, omkring hvilken tid Linköpings dom¬
kapitel alltså skall anses hafva tillkommit. Domkapitlet bestod af
biskop, ärkedjäkne eller domprost, dekaner, kaniker m. ti.
Prästernas bildning stod i allmänhet icke högt. I en gammal stadga
för Linköpings stift föreskrifves, att präst icke skulle få kyrka, om
han icke kände trons artiklar, Guds bud och barmhärtighetens gär¬
ningar. Folket skulle de undervisa i den sanna tron, Guds bud och
rena seder, och i händelse af okunnighet skulle det lära sig. För lek¬
män var det, enligt samma stadga, förbjudet att disputera om tron
eller trons artiklar.
Klosterväsendet kom till Sverige under Svärker den gamles tid,
som det tyckes på tillskyndan af biskop Gisle. Det dåvarande Sveriges
första kloster var det förut omnämnda vid Alvastra i Östergötland,
’S—-130727. Ridderstad, Östergötlands historia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
