Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltiden - I. Medeltidens första skede - 2. Förhållanden under föregående tid - Kyrkorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114 MEDELTIDENS FÖRSTA SKEDE.
anJagdt år 1143. Den första uppsättningen af
munkar därstädes inkom från CJairvaux i
Frankrike och var af Cistercienserorden, äfven
kallad sankt Bernhards orden (fig. 118).
Kyrkorna. Sedan kristendomen hunnit
stadga sig, blef det en kyrkobyggnadernas tid
för Östergötland. Enligt Östgötalagens kristna-
balk skulle konungen börja kyrkan och bön¬
derna göra den till slut. Att konungen skulle
ingripa vid en kyrkas anläggande visar den
vikt, som lades vid ett dylikt företag. De
första kyrkorna voro utan tvifvel af trä samt
obetydliga. Af dessa landskapets äldsta kyrkor
tinnes icke någon i behåll. Stenkyrkor kommo
likväl snart till stånd. Till förebilder för
dessa togos kyrkor från det tidigare kristnade
utlandet. De mindre kyrkorna byggdes under
ett tak. De större bestodo längst i öster af
en korrundel eller apsis, därefter af ett kva¬
dratiskt kor högre och större än apsis samt
därpå af långhuset. Apsis och kor voro för
prästerna, långhuset för menigheten. I väster
uppfördes ofta, särskildt i Östergötland, ett
torn, obehöfligt för gudstjänsten men afsedt
för skilda syften, bl. a. till skydds- och för¬
svarsändamål. Vapenhus och sakristia hafva i
regel tillkommit senare. Att icke alla kyrkor
från denna tid voro lika utan förete olika
typer, är klart. Om inredning och kyrko-
angelägenheterna i öfrigt hänvisas till Östgöta-
lagen (se härefter). Vid invigningen af en
kyrka tecknade biskopen under läsning af en
mässa med den vigda oljan tolf kors å kyrko-
väggarna, hvilka kors sedermera bevarades
genom ett måladt kors, omgifvet af en ring-
Dylika kors finnas ännu att se i t. ex. Askeby
klosterkyrka.
Linköpings domkyrka omtalas i ännu befintliga handlingar första
gången i ett påfvebref af den 2 november 1232, där det talas om denna
domkyrkobyggnad, såsom varande under hand eller ett företaget kost¬
bart och betydande arbete, till hvilket medel fattades. Såväl det högre
som det lägre prästerskapet uppmanades därför att understödja och be¬
fordra detsamma.
Skulle man vilja söka att gissa, hvar Linköpings urgamla tingsplats
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
