Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltiden - II. Folkungatiden - 2. Albrekt och Östergötland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKUNGATIDEN. 131
färdade redan d. 8 febr. sin dom öfver mördaren och alla dem, hvilka
på ett eller annat sätt varit honom behjälpliga. Denna dom skulle
hvarje helgdag under klämtning af kyrkklockorna uppläsas i stiftets
alla kyrkor af prästen, som därvid skulle hålla ett tändt ljus i handen.
De skyldiga blefvo härvid lysta i bann och skulle vara uteslutna från
allt det goda i himmelriket. Alla kristna, höga och låga, förbjödos att
hafva umgänge med dem, så framt de ej själfva ville komma i samma
hann. »Och såsom det ljuset slocknar, som vi här utkasta», hette det
vidare, »så slockne för dem all glädje och hugnad och allt det goda,
de kunna hafva af Gud, till dess de ödmjuka sig, göra Gud bättring,
besöka påfven och få aflösning af bannet och synderna.»
Denna dom bekom emellertid de maktägande inom stiftet icke det
minsta. Flere bland dem drogo tvärtom all den fördel af Gottskalks
död, som var dem möjlig. Henneke Molteke, som innehade Stäkeholm
och var gift med Karl Ulfssons till Ulfåsa änka, försäkrade sig om
biskopstionden inom det till hans slottslän hörande Tjust, likaså Hen¬
ning Königsmark på Borgholm tionden från Öland, Erik Karlsson
örnfot, höfvitsman i Östergötland, tionden härifrån, hvarjämte han
plundrade biskopens gårdar i Munkeboda och Kristberg. På samma
sätt sågo sig Gerdt Snakenborg och Arnold von Yitzen till bästa.
Ingenting blef sålunda öfrigt, hvarmed Gottskalks skulder till tjänarne
kunde betalas. Dessa hade nämligen stora fordringar.
Flera år förgingo, innan rättelse häruti skedde. I december 1376
utfärdade Matts Gustafsson emellertid ett bref från Linköping, i hvil-
ket han tillförsäkrade Gottskalks efterträdare biskop Nils ett flertal
gods som säkerhet för, att han eller hans arfvingar vid riksrådets
första blifvande sammanträde skulle i Linköpings domkyrka stifta ett
prebende för biskop Gottskalks själ. Därjämte utlofvade han tillsam¬
mans med några andra namngifna följeslagare vid dråpet att svara för,
att Gyse von Helpten skulle å sin broder Konrads vägnar ersätta
domkyrkan för hästar och allt annat, som vid mordtillfället gått för-
loradt
I juni följande år utfärdade riksrådet Erengisle Sunesson m. fl. ett bref,
af hvilket framgår, att biskop Nils i deras närvaro till biskop Gottskalks
hofmästare Konrad von Helpten lämnat en handling, i hvilken biskopen
med rådets bifall gifver denne rätt att för de fordringar, han jämte
flera af Gottskalks husfolk hade af Henneke Molteke, Henning Königs¬
mark, Erik Karlsson, Gerdt Snakenborg och Arnold von Yitzen, åter¬
fordra tionde, gårdar och annan biskop Gottskalks tillhörighet, som de
olagligen tillägnat sig.
Herr Matts skall enligt sägen slutligen dött af tvinsot.
En annan våldsgärning från denna tid var, då väpnaren Håkan
Fadersson, en tid häradshöfding i Memmings h:d, blef förd till kusten
för att i hemlighet öfverföras till Tyskland, ehuru han i sista stund
räddades.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
