- Project Runeberg -  Östergötland / I. Östergötlands historia från äldsta intill nuvarande tid /
134

(1914-1920) [MARC] Author: Anton Ridderstad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltiden - II. Folkungatiden - 2. Albrekt och Östergötland - 3. Från föregående tid - Folkungarna - Påfliga makten - Korstågen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

134 FOLKUNGATIDEN.
marks konung Valdemar, med begäran om hjälp. Hjälpen kom, och
Albrekt blef besegrad af Margaretas här under befäl af svenske riks-
marsken Erik Puke. Albrekt satt sedermera fången till år 1395, då
han afsade sig kronan. Han afled sedermera år 1412 i Mecklenburg.
Den på mödernet från svenska konungaätter härstammande Folkunga-
släktens historiska saga var därmed afslutad i vårt land. Den svenska
ättegrenen synes på svärdsidan ha utgått med konung Valdemars sonson
Valdemar, hvilken liksom fadern nämnes som riddare och konungens råd.
Genom gifte hade ätten blifvit berättigad till norska kronan. I
Norge utdog densamma år 1387 med konung Magnus* år 1370 födde son¬
son Olof, som efter sin fader Håkan blifvit konung i Norge samt efter
sin morfader konung Valdemar blifvit konung i Danmark, med sin
moder Margareta som regerande.
3.
Från föregående tid.
Af Folkungarne hade Birger jarl och Magnus Ladulås varit kraftiga
regenter till stor fromma för landet. Men därefter blefvo stormännen
ofta de härskande. Striderna dem emellan och emellan medlemmarne
af Folkungaätten bidrogo icke till något godt. Till de dåliga allmänna
finanserna sällade sig äfven privatinkomsternas förminskning, beroende
af digerdöden, följden af handelns aftagande, ökade utgifter för statens
behof samt skuldsättning på många håll. Här påminnes endast om Lin-
köpingsbiskopen, hertig Bengt, som oaktadt sina stora inkomster som
biskop i Linköping samt därtill inkomsterna från sitt hertigdöme, Fin¬
land, efterlämnade en skuldsumma af 2,000 mark.
Det våld och den laglöshet, som alltmer trängde in med tyskarna,
gjorde ofta förhållandena odrägliga.
Den påfliga makten fick under denna tidsperiod fullt insteg. Dona¬
tioner till kyrkliga stiftelser förekommo i stor mängd och voro ofta af
stort värde. Peterspenningen öfversändes till den påfliga stolen i bety¬
dande belopp. Den religiösa känslan hade, kan man säga, öfvergått
till svärmeri, och genom rikliga gåfvor sökte man förskaffa sig synder¬
nas förlåtelse samt rätt till förböner, som lästes för den döde efter bort¬
gången från jordelifvet.
Korstågen tillhörde denna tid och företogos af Birger jarl, Torkel
Knutsson och k. Magnus II emot öster. Den sistnämndes korståg mot
ryssarne företogs, oklokt nog, trots farsotens härjningar. Det var i
icke ringa mån heliga Birgitta, som genomdref detta företag, men såväl

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:14:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ridoster/1/0148.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free