Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltiden - IV. Unionstiden - 3. Riksföreståndaretiden till unionens slut - Ny biskop i Linköping - Sten Sture d. y.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNIONSTIDEN. 197
tillskrifver herr Svante och tackar för en bekommen inbjudning samt
särskildt för det svar, herr Svante å Gads vägnar gifvit ärkebiskopen,
»som i hans ställe ville till Linköping hafva en annan, som kunde låta
konung Hans komma öfver Holaveden».
Det synes emellertid icke gått efter biskop Gads beräkning, och år
1512 afsade han sig biskopsämbetet.
Det blef nu fråga om val till ny biskop. Riksrådet och riddaren
Erik Trolle ville gärna hafva sin äldste son Gustaf därtill vald. Från
våren 1513 finnes ett utkast till en skrifvelse af Erik Trolle, i hvil-
ken han lofvar att alltid arbeta för Linköpings stifts, kyrkas och ka¬
pitels bästa och bestånd, synnerligen om så af Guds försyn kan ske,
att hans son Gustaf blefve dess biskop, hvarom det nu var fråga.
Löften gifvas därjämte i afseende å privilegier, friheter och gamla
goda sedvänjor samt om penningar, gods, sakören o. s. v., och utlofva-
des därjämte, att han skall »hålla sitt kapitel för ögon och deras råd
akta». Gustaf Trolle var vid denna tid ej fylld 25 år. Man ser här-
af, hvilka anspråk den tidens store ansågo sig berättigade till. Seder¬
mera blef Gustaf Trolle till en tid ärkebiskop.
Något senare valdes, oaktadt de stora löftena från Trolles sida, den
i Linköping födde borgmästaresonen Hans Brask till biskop. Första
gången, han i kända handlingar förekommer som vald till biskop eller
electus, är den 22 maj 1513, då han bland andra utsågs till ombud vid
ett möte i Köpenhamn. Nämnda bref är utfärdadt af ärkebiskopen,
två biskopar, riksföreståndaren Sten Sture, doktor Hemming Gad m. fl.
i här nämnda ordning.
Brask uppträdde snart nog med mycken myndighet. Så påbjöd han
vid bann och emot herr Stens bud, att från hospitalet i Söderköping
skulle fråndragas den »spetala-skeppa», som utgick från allmogen å
Vikbolandet.
Hemming Gad tillskrifver äfven år 1514 Sten Sture, att han fått
sig bekant, att Brask sändt sin fogde till Rönö och intagit gården. Är
det så, säger Gad, så tyckes det mig, att han börjat skinna mig ånyo
i eder tjänst. Med herr Stens hjälp tror Gad dock, att honom rätt
skall ske.
Att herr Sten icke lämnat Gad på bar backe framgår af ett bref
från den förre till borgmästare och råd i Lybeck år 1516, med anledning
af en där af Gad m. fl. gjord skuld, hvari herr Sten säger, att han
förlänat Gad ett slott och andra gods.
Men äfven Brask vände sig direkt till herr Sten och återfordrade
biskopstionden, som herr Sten brukat uppbära af Södra Vedbo och
Västra härad, mot vederlag i smör samt fordrar skadegäld af kronan.
Sten Sture d. y. Sten Sture d. y. valdes till riksföreståndare den
23 juli 1512. Han var son af riksföreståndaren Svante Nilsson, hvars
far, som förut är nämndt, upptagit Sturenamnet efter sin moder. Själf
bar herr Svante aldrig detta namn, men det upptogs ånyo af Sten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
