Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltiden - IV. Unionstiden - 5. Vadstena kloster - Ur klostrets historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNIONSTIDEN. 219
som abbedissa. Ytterst egenmäktig, utsatte hon sig för anmärkningar i
flera hänseenden. Bl. a. uppbröt hon den med tre prelaters sigill för¬
seglade kassakistan samt använde penningarne efter eget godtycke.
Med hjälp af en i systerklostret gömd munk förfalskades några bref
och förstördes pådiga privilegiebref. Äfven för andra för en abbedissa
särskildt svåra beskyllningar var hon utsatt. Man hänvände sig till
Linköpingsbiskopen Knut, men han gaf Ingegärd sitt stöd, och då klos¬
terfolket afsatte henne från sitt ämbete, gick biskopen så långt i orätt¬
färdighet, att han uppmanade till intrång på klostrets egendom och
underhafvande samt fråntog klostret förmåner. En af munkarne sattes
fängslad in på Hofs slott (nu Hofgården), hvarifrån han likväl lyckades
undkomma. Till förfång för klostret satte biskopen till präst i Vad¬
stena och Clastad en person, som hade abbedissans ynnest. Klagomål
sändes då till påfven. I ett bref af den 3 november 1402 anbefallde
påfven Bonifacius IX med anledning häraf biskopen i Strängnäs att
resa till Vadstena och rannsaka angående anklagelserna samt skilja
henne från ämbetet, i händelse de befunnos grundade. Mot slutet af
samma år afsände klostrets tillförordnade abbedissa, Kristina Stefans-
dotter, konfessom Martin, 38 nunnor och hela munkkonventet klagomål
till påfven äfven emot biskop Knut, därför att han tagit Ingegärd, med
hvilken han var besläktad, i försvar för mot henne anförda fel, för
hvilka de beslutit att afsätta henne. Efter verkställd undersökning
blef Ingegärd af Strängnäsbiskopen afsatt i början af februari 1403,
hvarjämte han stadfästade valet af den nya abbedissan Gärdika Hard-
lefsdotter Bolk.
Som en följd af biskop Knuts uppträdande i denna sak tillkom den
bulla, som påfven Bonifacius IX utfärdade den 3 juli 1403. I densamma
anbefallde nämnde påfve ärkebiskopen i Uppsala och biskopen i Sträng¬
näs att öfvervaka, det biskopen i Linköping vid sina visitationer i
klostret skulle åtföljas af tre af konventen valde kaniker från Linkö¬
ping samt att biskopen icke skulle betunga klostret med dryga omkost¬
nader, äfvensom att biskopen och kanikerna skulle för klostrets anse¬
ende hemlighålla, hvad vid sådana tillfällen förekom. Om visitatorn
öfverskred gränsen för sin befogenhet, ägde klostret rätt att vädja till
nämnde ärkebiskop och biskop.
Ar 1389 utgaf drottning Margareta ett skyddsbref för klostret och
dess egendom.
Birgitta förklarades som helgon 1391. Skrinläggningen af hennes
ben 1393 är ofvanför omtalad.
Ar 1394 blef för klostret ett högtidsär. Drottning Margareta hade
af påfven utverkat tillstånd att då härstädes få fira en jubelfest. Alla,
som själfva eller genom andra vallfärdade till Vadstena och där biktade,
skulle erhålla lika förlåtelse med dem, hvilka ett jubelår besökte Rom.
Som gengäld skulle de gifva hvad en resa till Rom skulle kostat och
därjämte allt, som de skulle förärat till helgedomarne därstädes. Från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
