Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltiden - IV. Unionstiden - 5. Vadstena kloster - Ur klostrets historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218 UNIONSTIDEN.
En för klostret mycket viktig bestämmelse var, då det år 1373 fick
påfligt tillstånd och rätt till Augustinordens aflatsprivilegier. Med
detta var dock Birgitta icke nöjd. I en uppenbarelse fick hon då råd
af Frälsaren i denna angelägenhet. Denna uppenbarelse ansågs på sin
tid af sådan betydelse, att slutet af densamma på latin inhöggs i en
ännu befintlig stenhäll. På svenska har densamma följande lydelse:
»Guds son säger: jag har föreskrifvit regeln samt skänkt detta kloster
samma rätt att utdela syndernas förlåtelse, som gifves i Rom i Petri ad
vincula kyrka. Men om du min brud icke kan få påfvens tillstånd och
bifall till sagda aflat, är min välsignelse tillräcklig för dig. Jag skall
sanna och bestyrka mitt ord, och alla helgon skola vara vittnen för mig.
Min moder må vara dig insegel, min fader löftesmän och den helige
ande tröstare för dem, som komma till ditt kloster».
Men det var först 1378, som påfven Urban Yl medgaf den på grund
af denna uppenbarelse framställda anhållan. Därmed hade klostret fått
rätt att utdela aflat för alla synder. Ett dylikt privilegium var helt
naturligt den största fördel för klostret såväl i religiöst som ekonomiskt
hänseende.
Birgittinklostrets byggande anses hafva börjat år 1368. Till en
början möttes klostrets anläggning af flere svårigheter, ehuru konung
Albrekt 1366 påbjudit, att en hvar i Östergötland, och följande år att
hvarje person öfver 17 år inom hela riket, skulle gifva en penning som
hjälp till klosterbyggnaden. Det synes emellertid som denna påbjudna
s. k. jungfru Marias penning icke i önskvärd mån influtit, enär år 1381
måste föreskrifter om densamma förnyas, då hvarje gifvare tillförsäk¬
rades 40 dagars aflat.
År 1384 voro byggnaderna så färdiga, att den första invigningen
af nunnor och munkar kunde ske, en invigning, som försiggick den 23
oktober för systrarna och följande dag för bröderna.
Birgittas dotter Katarina blef klostrets första själfskrifna förestån¬
darinna, efter att år 1375 själf hafva ingifvit sig i klostret. Hon vig¬
des likväl aldrig till abbedissa. Från våren sistnämnda år vistades hon
i Rom under fem år för att utverka stadfästelse af klosterreglerna i
enlighet med Birgittas föreskrift äfvensom för att utverka och öfver-
vara sin moders kanonisation. Ar 1380 var hon åter i Vadstena. Vid
hennes död följande år var en hel del af organisationsarbetet undan-
gjordt. Hon blef klostrets andra helgon, ehuru icke kanoniserad.
Den 30 juli 1378 beviljade påfven Urban VI alla, som den 1
augusti bevistade gudstjänsten i klostrets kyrka, lika aflat som de be-
kommo, hvilka samma dag tillbådo relikerna i Peterskyrkan i Rom.
I juni år 1388 öfvergicks klostret af en eldsolycka, hvarvid träka¬
pellet, två stenhus och större delen af systrarnas boningshus uppbrunno.
Kort därförut invigdes på den helige konung Eriks dag klostrets
första abbedissa, fru Ingegärd Knutsdotter, den heliga Birgittas dotter¬
dotter oeh drottning Margaretas fostersyster. Redan 1385 nämnes hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
