Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltiden - IV. Unionstiden - 5. Vadstena kloster - Prästerskapets missnöje - Klostret som moderkloster - Klostrets anseende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
UNIONSTIDEN. 227
som sin tids mest framstående predikanter. Som biktfäder och själa¬
sörjare utöfvade de äfven ett fruktbringande arbete, icke blott för den
närmaste omnejden. Långväga ifrån strömmade folk, högtstående eller
ur de breda lagren, hit för att bekänna sina synder och erhålla för¬
låtelse.
Klostret soin moderkloster. År 1427 förklarades Vadstena kloster
som moderkloster med rätt att visitera och undersöka öfriga Birgittin-
kloster.
174. Rnin af Birgittinkyrkan vid Beval.
Under 1400-talet anlades 27 Birgittinkloster och i allo under ut¬
vecklingstiden omkring 70. Förutom det svenska i Nådendal, till¬
hörde de andra Italien, England, Nederland, Tyskland, Spanien,
Polen, Danmark, Norge och Finland. De flesta af dem äro nu
försvunna (fig. 174). Genom det samband, som helt naturligt förenade
moderklostret med sina kolonier, uppstod en ofta återkommande berö¬
ring med andra länder. Redan vid Folkungatidens början hade Sve¬
rige som ordnad stat alltmer kommit i beröring med det öfriga Europa.
Och så kom Vadstenaklostrets förbindelser därtill. Detta kunde icke
vara annat än gynnsamt för en framåtgående kultur.
Klostrets anseende stod högt. Här anföras, förutom förut nämnda,
endast några exempel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
