Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltiden - IV. Unionstiden - 5. Vadstena kloster - Sysselsättning - Klostrets ekonomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230 UNIONSTIDEN.
Den mest betydande af dessa var af den redan år 1391 aflidne Johannes
präst, en för sin tid framstående andlig talare, som inom klostret be¬
nämndes den andre Krysostomus. En större foliant i nyssnämnda bib¬
liotek förvarar hans predikningar. Predikosamlingar finnas där äfven
af Vadstenamunkarne Acho, Gervinns, Borgquardi, Klemens Petri, Olaus
Petri m. fl., alla på latin.
Som astronom gjorde sig Vadstenamunken Petrus Dasypodlus, kallad
Astronomus, som lefde i slutet af 1400- och början af 1500-talen, bekant.
Han vistades länge i Uppsala, där han för 700 mark konstruerade det
till domkyrkan förfärdigade berömda ur, som utvisade dagar, tim¬
mar och minuter, månens af- och tilltagande samt solens och planeter¬
nas gång under årets lopp. Detta var färdigt år 1506, hvilket år han
återkom till Vadstena kloster. Något senare eller vintern 1508—09
föreläste han i astronomi i Uppsala.
A klosterhuset i Vadstena äfvensom i dormitorium funnos äfven ur,
förfärdigade af en Vadstenamunk. I byggnadskonsten voro äfven flere
munkar mästare. Dessa sändes understundom utomlands att uppbygga
Birgittinkloster, som där anlades, liksom de äfven utförde arbeten i
Sverige. Stenbildhuggeri, bokbinderi, glastillverkning m. m. utöfvades
äfven. Genom munkames verksamhet och arbete blef Vadstena kloster
en kulturkraft af betydande värde.
Klostrets ekonomi. De ekonomiska förhållandena voro väl och nog¬
grant ordnade. Allt, som berörde klostrets affärer, var anförtrodt åt
abbedissan. Bekomna penningar och värdeföremål skulle hon lämna till
två af nunnorna, som hade dem förvarade i en kista med två lås. Abbe¬
dissan ålåg att en gång hvar månad vid järnvindögat inför de äldre
nunnorna, konfessorn och några munkar redovisa för inkomster och ut¬
gifter. Räkenskap af syssloman och tjänstemän skulle hon emottaga i
äldre nunnors närvaro.
Tjänstepersonalen var vidlyftig. Som ekonomiföreståndare var an¬
ställd en syssloman, hvilken skulle ordna med klostrets alla egendomar,
hafva jordebok öfver dem, upprätta mantalslängder o. s. v. Han skulle
med fem hästar rida omkring klostrets egendomar i Östergötland samt
Tjusts, Kinds och Ydre härad, hvilka två sistnämnda härad ännu icke till¬
hörde Östergötland, äfvensom i Närke, Västmanland, Uppland och Sö¬
dermanland. Två undersysslomän skulle rida öfver olika delar af Små¬
land, Västergötland och Öland. De sysslomännen åtföljande tjänarne
skulle på mellantiderna med sina hästar arbeta i jordbruket.
Så kom gårdsmästaren, som hade hand om gårdsfolket och dess ar¬
beten, uppbörden af landbor och kvarnar i Östergötland samt räkenska¬
perna däröfver. Han skulle därjämte städsla tjänare, sköta åkerbruket,
mottaga sakören, handhafva inkommande hudar, skinn och järn samt
efter behof utlämna däraf till skomakare, skinnare och smed, till ridande
bud utlämna häst, sadel, betsel, stöflar och sporrar. Till biträde hade
han skrifvare, 2 drängar och en pilt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
