Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltiden - IV. Unionstiden - 5. Vadstena kloster - Sysselsättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNIONSTIDEN. 229
sjöngos Davids psalmer. Hela psaltaren, 150 psalmer, genomgicks hvarje
vecka, hvartill dagligen kommo böner och välsignelser m. m. Uppläs¬
ning af någon längre text med uppbyggligt innehåll förekom endast
vid den tidigare morgonmässan, som började klockan 3. Yid de öfrigå
bönestunderna hölls endast en kortare föreläsning. Hvarje dag sjöngs
invid en öppen graf i kyrkan »De profundis» eller begrafningssången.
Efter morgonmässan tog nunnornas ottesång sin början, och så växlades
munkarnes och nunnornas gudstjänst till kl. 8. Klockan 10 ringde
klockorna till middag. I nunnornas matsal voro två bord, hvartdera
med 30 platser. Abbedissan började med några fromma ord, en nunna
läste böner, hvarefter maten inbars och välsignades af den förstnämnda. Un¬
der middagsmåltiden voro alla tysta utom den sistnämnda och dagens »före-
läserska», som fullgjorde sin skyldighet. Efter middagen lästes böner,
och så gingo systrarna i procession till auditoriet, där de fingo samtala
en stund eller om somrarne till dormitoriet, där de fingo en kort hvilo-
stund. Eftermiddagen var arbetstid. Klockan 4 kallade klockan till
aftonsången, hvarefter aftonmåltiden afåts. Efter kl. 8 var allt tyst
till den nya dagens inbrott.
Kosten var enkel men tillräcklig. Birgittas regel föreskref hvarken
öfverdrifna botöfningar eller öfverdrifven fasta, »ty kroppen behöfver
sin nödtorft för att kunna arbeta i gudomens tjänst».
Systrarnas arbetstid upptogs mest af handarbete, s. k. klosterarbete.
Birgittas föreskrift för dem var: att lofsjunga Herren, att tjäna honom
med sina händers arbete samt att vårda de sjuka. Emellanåt utsändes
äfven systrar att i nyanlagda kloster inlära klosterregeln.
Munkarnes sysselsättning kunde ju blifva mer omväxlande. I tjänste¬
ärenden besökte de utlandet och satte sig då in i både politiska och
religiösa förhållanden. De studerade skön konst, som äfven utöfvades
i Vadstena. De satte sig in i jordbruksförhållanden, hvilket kom klost¬
rets jordagods till godo, hvarjämte trädgårdsskötseln uppdrefs. De upp¬
köpte och hemförde böcker och skrifter, och på så vis tillkom ett rik¬
haltigt bibliotek pä omkring 1,400 band härstädes, det största medel¬
tida bibliotek i Sverige. Äfven handtverk idkades. Klostret var, åt¬
minstone under 1400-talet, en härd för vetenskapligt och praktiskt ar¬
bete. Här kom äfven en hel del litterära alster till stånd, icke minst
öfversättningar till svenska. Som öfversättare må nämnas munken
Mattias Laurensson (f 1486). Bland själfständiga författare omtalas
Johannes Hillebrandsson (f 1454), en lärd man, som studerat vid univer¬
sitetet i Prag, och som senare författade en del af det i Linköpings
bibliotek i manuskript befintliga arbetet »de conscribendis epistolis»,
samt magister Magnus Unnesson (f 1470), konfessor i Vadstena, författare
till tre i Uppsala bibliotek i manuskript befintliga afhandlingar, äfvensom
munken Olaus Gutoni, bekant för sina kollegier i teologi, logik och fysik.
Af predikosamlingar från medeltiden finnes i Uppsala bibliotek ett
betydande antal. Det stora flertalet härleder sig från Vadstena kloster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
