Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - I. 1500-talet - Befrielsekriget under Gustaf Vasa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I.
Under 1500-talet.
Befrielsekriget under Gustaf Yasa. I detta kom gifvetvis äfven
Östergötland att i sin mån deltaga. Redan i januari 1521 hade Gustaf
Vasa blifvit vald till höfvitsman i Dalarne samt något senare i andra delar
af öfre Sverige. Efter slaget vid Västerås i april s. å. tillskref Gustaf i
början af maj Östergötland med uppmaning till resning. Arvid Västgöte,
som slutit sig till Gustaf, kom hit och fick snart städerna på sin
sida. Till en början besökte han Vadstena, där han lät ringa i råd-
stufvuklockan, sammankallande alla borgare, hvilka han tillsporde, om
de ville gå Gustaf tillhanda. I förstone svarade de nekande. Men
Arvid lät då kalla sitt folk in till staden, hvarefter han tillsade dem,
att de antingen skulle gå Gustaf tillhanda eller ock skulle de förlora
lif och gods. De gjorde honom då till viljes, och han bekom af staden
något folk. Samtidigt gaf sig äfven en del unga karlar, »både guld-
smedssvenner och andra handtverksäller», sig i hans tjänst, hvarefter han
drog till Hofs gård, därifrån han förjagade den illa beryktade slotts-
höfvidsmannen Johan Slangewater, tysk till börden. Slangewater flydde
till biskop Brasks gård Munkeboda, där han tog både boskap och
annat. Men han blef kort därefter ihjälslagen i skogen nära Munke¬
boda, där han, som det säges, sökte efter kvinnfolk. Banemannen var en
af Harald Knutsson Soops tjänare, hvilken för den skull klädt sig i frun¬
timmerskläder. Brask lät begrafva tysken i Linköpings domkyrka,
men efteråt upptogs liket, fördes till galgen och uppbrändes.
Därefter begaf sig Arvid till Skenninge,
Linköping, Norrköping och Söderköping.
Allestädes hyllade borgerskap och allmoge
Gustaf (fig. 175). Vidare öfvertog nu herr
Arvid ledningen af den redan påbörjade be¬
lägringen af Stegeborg, med hufvudkvarter
i Skällviks prästgård.
I juli månad kom emellertid Sören Nor-
by slottet till undsättning med femton far¬
tyg och trehundra man samt landsteg vid
gamla slottet. Arvid hade icke mer än tret¬
tioåtta man jämte >Kalmar-Nils», soin hade
175. Gustaf Vasas sigill före
tronbestigningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
