Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - I. 1500-talet - Befrielsekriget under Gustaf Vasa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238 NYA TIDEN.
under sig tre rotar knektar. Här uppstod nu en strid, i hvilken
Arvids folk lyckades drifva fienden i sjön. Norby förföljdes ut i sjön
af en af de svenske och lyckades forst i sista stund att rädda sig p&
en båt, som kom honom till hjälp. Från båten ropade då Norby till
den anfallande »att det var en tapper krigsman, som detta vågat, och
tilläde, att han var värd tio mans sold, den han ock ville gifva honom,
om han ville gifva sig i Norbys tjänst. Några dagar senare lämnade
Norby emellertid slottet samt tog med sig till Danmark herr Holger
Karlsson Gera, som ännu var unionen tillgifven, samt dennes svärfar.
Arvid åter fortsatte med belägringen af det af tysken Berend von Melen
försvarade slottet, till dess det gaf sig.
Senare kom Gustaf själf ned till Östergötland, först till Söderköping
och sedan till lägret vid Stegeborg, där han, med tacksamhet för deras
tapperhet, gaf folket sin sold. Härifrån sände han bud till biskop
Brask, som vid tillfället vistades vid Munkeboda, och lät säga honom,
att om han icke gåfve sig till de svensksinnade, så skulle han ofortöf-
vadt vänta sig gäster, hvarefter Gustaf gaf sig åstad mot Munkeboda.
När biskopen fick veta detta, begaf han sig med sina hofmän emot
Gustaf, hvarvid de möttes vid Skärkinds prästgård.
Biskopen nödgades lämna en del af sitt folk till Gustafs tjänst, och
en öfverenskommelse ingicks emellan Gustaf och biskopen. Den senare
skulle före den 15 augusti uppsäga Kristian den honom gifna trohets¬
eden och därefter vara en god svensk samt vara behjälplig vid fäder¬
neslandets skydd. Men äfven Gustaf fick gifva sina förbindelser. Han
utlofvade att icke gifva bort någon förläning i Östergötland utan bisko¬
pens samtycke, ej göra dagtingan med någon, utan att biskopen blef
åtspord, så länge han lefde försvara kyrkans privilegier samt att vara
biskopens vän i nöd och lust och aldrig öfvergifva honom, så länge han
själf var riket huld och trogen, m. m.
Till i augusti sammankallade nu Gustaf från Linköping, dit han
begifvit sig, en herredag till Vadstena. Ett stort antal af adeln
samt i öfrigt en mängd af alla stånd från Götaland infunno sig, och
Gustaf valdes därstädes till riksföreståndare den 24 augusti
Därefter lämnade Gustaf Östergötland. Den återstående tiden af
befrielsekriget synes det varit lugnt härstädes.
Den 6 juni 1523 valdes Gustaf i Strängnäs till rikets konung (fig.
176). Något senare, men i samma månad, sände konungen ett bref till
invänarne i Östergötland med uppmaning till frälset att vara redo med
sitt folk och utan all gensago sända dem till Stockholm, så snart de
tingo kunskap om, att densamme gifvit sig, »så framt I viljen behålla
Edert frälse och undgå vår ogunst», såsom det heter i nämnda bref.
Midsommaraftonen detta år gjorde konungen som bekant sitt intåg i
h ufvudstaden.
I hvad mån östgötafrälset fullgjorde konungens befallning är obe¬
kant, men i oktober samma år föreskref konungen i bref från Söder-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
