Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - I. 1500-talet - Biskop Brask
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYA TIDEN. 247
Sverige väl vid makt med Guds hjälp, så att Öresund och de Yendiske
städer oss icke kunna tränga.» Som bevis på Brasks vidsträckta om¬
tanke for fäderneslandets framsteg kan ett och annat anföras ur hans
föreskrift för Linköpingskaniken Petrus Benediktsson, hvilken han 1524
sände utomlands i och för studier. Petrus skulle bl. a. förskaffa sig vet¬
skap om, hur saltådror upptogos, lära känna skillnaden emellan pärlor
och ädlare stenar, skillnaden mellan verkligt och alkemiskt guld samt
om huru järntråd dragés. Han skulle gifva akt på papperskvarnar och
söka få en lärjunge hit, äfvensom på källor, huru vatten vindades,
samt vattenposters läggande i jorden för »vattentrong» som i Linköping,
samt på skillnaden emellan olika metaller. I Rom skulle han lära sig
italienska och franska, i hvilket biskopen säger sig ångra, att han för¬
summat taga lärdom. Han skulle göra sig bekant med påfliga kansliets
arbetsätt, med glasmästareämbetet och anskaffa en mästersven, aktgifva
på vattenhammare både för koppar och järn, ihågkommande att ingen
här i de tre rikena kan göra tuffer eller mässing, och skulle han noga
lära, af hvad mässing består. Han skulle lära sig laborera på apotek
i städerna och underrätta sig om piller och drogtillverkning samt lära
känna pris på boktryck i Paris, äfvensom huru man med skrufvar upp¬
rättade stenhus och andra murar, som börja luta, om byggnadsför¬
hållanden i öfrigt m. m.
Vidare skulle han höra sig för om ståndens privilegier i skilda län¬
der och om konungarnes makt att beskatta. Här i Sverige — fortsätter
biskopen — talas det stort om rikets frihet, men vi veta icke, hvar
den finnes, under det kyrkan och ridderskapet i andra länder, som äro
arfriken, icke allenast åtnjuta sina gamla friheter utan hafva mycket
större, än vi här någonsin haft. I sammanhang härmed låter biskopen
oss känna sin uppfattning om samhället. »Vårt rikes frihet», säger
han, »hänger på kyrkan och ridderskapet. Allmogen skall alltid göra
sin årliga gästning och dagsverke, hvarförutan de ingen frihet skola
njuta, ty kronans skatt och ingäld bör icke minskas. Och när kyrkan
och ridderskapet ej njuta sin gamla frihet af sina bönder, är här ingen
frihet, utan deras gods ödeläggas. Och så blifver kyrkan och ridder¬
skapet fördärfvade och därefter kronan utan all tvekan, när de äro
borta, som skulle hjälpa och försvara, då det tränger.»
Under sin fleråriga vistelse i Rom hade Brasks uppfattning om nöd¬
vändigheten af kyrkans makt så rotfästat sig, att han icke kunde
tänka sig vårt lands bestånd därförutan. Endast kyrkans och ridder-
skapets makt kunde, enligt hans åsikt, bevara rikets frihet, och därför
skulle båda vara skattefria. Genom sin oböjliga viljekraft visade dock
konung Gustaf annorlunda.
Såsom biskop var Brask framstående genom mångahanda nyttiga
åtgärder för stiftet. Bl. a. ökades kyrkans och biskopsstolens gods genom
många köp och byten. Domkyrkan återupphjälptes och fick dyrbara
inventarier o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
