Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - I. 1500-talet - Biskop Brask - Johannes Magnus - Olaus Magnus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
248 NYA TIDEN.
Efter 1527 års riksdag i Västerås, då det andliga väldet tillintet¬
gjordes, lämnade den stolte kyrkofursten landet. Under förevändning
af en visitationsresa till Gottland, dit han begaf sig på hösten, reste
han därifrån till Preussen, hvarifrån han skriftligen förmanade sina
landsmän att icke öfvergifva den gamla religionen. Men hans protester
gagnade till intet. Konungen svarade honom endast med hårda ord,
lät honom dessutom veta, att hvarje folk har rätt att ändra sina lagar,
då de befunnos skadliga och olämpliga.
De sista åren af sin lefnad vistades biskop Brask i Landa kloster i
Polen, där han afied år 1538. Huruvida hans grafvård och porträtt,
som uppgifves hafva funnits därstädes 1791, ännu finnas kvar, är obekant.
Som synes af ofvanstående var biskop Brask en fosterlandsälskande
man. Att han höll fast vid och arbetade för sin och sina fäders reli¬
gion kan icke klandras, om ock det kan beklagas att han, den dugande
fosterlandsvännen, icke ville sätta sig in i nyare tiders förhållanden.
Icke blott i Östergötlands utan äfven i Sveriges historia i allmänhet
kommer Brasks namn att alltid intaga en bemärkt plats.
Så sent som år 1533 utfärdade han ett herdabref till sitt forna stift,
där han bl. a. säger, att han ville »lefva och dö som en god svensk och
kristen man».
Johannes Magnus Gothus var en annan vid denna tid bemärkt man,
äfven han östgöte och född i Linköping (fig. 182). Fadren var borga¬
ren Måns Petersson. Såväl Johannes som hans
broder Olaus kallas ibland i samtida handlin¬
gar för Svinfot, hvilket af några anses som ett
öknamn, hvilket han fått af konung Gustaf.
Vid 18 års ålder blef han kanik såväl i
Linköping som i Skara. Vistades sedermera
utomlands. År 1523 sändes han till Sverige
som påfiig legat och kom där i början i godt
förhållande till konung Gustaf samt blef vaJd
till ärkebiskop, hvilket ämbete han likväl en¬
dast tillträdde såsom tillförordnad, till dess
182. Johannes Magnus vapen. q.us^’ Trolles sak blifvit afgjord. På grund
af sin obeslutsamhet uppträdde han icke mot reformationen. Är 1526
lämnade han på konungens föranstaltande Sverige. Vid sitt besök
i Rom år 1534 blef han vigd till ärkebiskop i Uppsala, men re¬
formationen hade då så framskridit, att han aldrig tillträdde ämbetet.
Mot slutet af sin lefnad var han bosatt i Rom, där han afied år 1544.
Johannes var författare till tvenne historiska arbeten: Historia de
omnibus Gothorum Sueonumque regibus samt Historia metro-
politanae ecclesiae Upsaliensis, hvilka senare utgåfvos af hans
broder Olaus.
Olaus Magnus Gothus, en yngre broder till Johannes, och äfven född
i Linköping, utnämndes efter dennes död till efterträdande ärkebiskop.
lt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
