Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - I. 1500-talet - Reformationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250 NYA TIDEN.
af hvad som menades med kyrka, hvilken Laurentius Petri i bref velat bi¬
bringa dem. Laurentius hade nämligen, — naturligtvis på konungens väg¬
nar — tillskrifvit klostret med anledning af det därifrån uttalade klandret
mot konungens begäran om silfver till Gottlandsfärden. Kyrkan var
icke detsamma, hade Laurentius skrifvit, som prästerskapets samfund
eller den yttre byggnaden utan betecknade de troendes samfund, hva¬
dan kyrkans penningar voro folkets. Kyrkans, d. v. s. folkets, pen¬
ningar skulle icke användas till dylika människopåfund som att pryda
kyrkoväggar eller låta förfärdiga silfverskrin m. m. Kyrkobyggnaden
var till för att folket där skulle få höra Guds ord och icke för präs¬
ternas egna bruk. På samma vis förhöll det sig med egendomen, hva¬
dan kyrkornas silfver icke borde skonas, då folket var utsatt för fara
eller nöd.
Icke långt därefter utfärdade Brask ett bref till »alla andliga och
världslige i biskopsdömet och synnerligen i Söderköpings stad», däri
han framhåller »den vilseledande och falska lära, som Mårten Luthers
anhängare fört in i landet under några år för att åstadkomma tvedräkt
och förblinda särskildt olärda oeh enfaldiga kristna människor i sakra¬
menten och många andra punkter i den heliga kristna tron». Därefter
förbjuder han enhvar inom stiftet att sälja eller köpa eller bland den
kristna allmogen fördärfligen utsprida »Luthers dikt eller böcker eller
falska lärdom», förrän nästa konsilium yttrat sig om desamma, helst
»emedan alla dessa falska artiklar och läror, som han gifvit ifrån sig,
tillförene blifvit samfälligt och endräktligen dömda som kätteri och
okristlig lärdom».
»Efter hvad vi dagligen erfara», tillägger biskopen, »att många ut¬
ländska män komma hit till stiftet med förbemälte kätterska böcker
och lära och dem här i riket utbjuda, hvilket dem icke tillåtes, där de
äro födde, utan hålla svenska män ej bättre vetande, än att de för de¬
ras skull skola öfvergifva sin heliga kristna tro och lydnad och taga
emot deras falska lärdom, så råda vi eder vid eder själs salighet och
rikets kristliga rykte samt på grund af vårt ämbete och vår plikt och
den andliga makt, Gud oss gifvit har, att ingen tro sätta till sådan
falsk lära, vid Guds hårda dom». Slutligen förmanas nämnda stads
borgmästare och råd samt alla andra andliga och världslige ämbetsmän
i stiftet att söka beslå dem, som förbryta sig i förenämnda måtto, med
två vittnen och af dem taga »fast borgen» samt »besätta» deras gods,
löst och fast, till dess vår nådige herre K. M. har rannsakat, huru med
dem och deras gods skall förhållas efter kyrkans rätt och världslig lag».
I det bref, äfven af år 1524, i denna sak, som Brask sände konungen,
gifver han, under uttalande af den huldskap, han är konungen skyldig,
det råd, att »eders nåd ej ville tillstädja, att några Luthers böcker, af
hvilka stor villa och tvedräkt födas i den heliga kristliga kyrkan, skulle
få köpas eller säljas i riket eller Luthers lärjungar skulle hafva någon
tillflykt eller något beskydd» af konungen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
