Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - I. 1500-talet - Vadstena kloster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
256 NYA TIDEN.
ingifva en jungfru i klostret, skulle biskopen därmed icke vara för
hastig utan föregifva något sitt förfall, till dess konungen låtit känna
sin vilja.
Vid reduktionen lämnades Vadstena kloster t. o. m. vissa gods,
hvaraf afkastningen skulle tillfalla klostret. Konungen lämnade där¬
jämte tillstånd till, att klostret genom ombud skulle i orten kring Vad¬
stena och annorstädes få samla allmosor af den kristliga allmogen till
det nödtorftiga uppehället äfvensom rätt att emottaga testamenten m. m.,
endast de utsända ombuden »ingen vidskepelse, bedrägeri eller annan
otillbörlighet ibland den simpla och enfaldiga allmogen bruka och be-
drifva skola». Dessa tiggarefärder utsträcktes öfver hela Sverige och
åtminstone år 1542 ända till Dalame. Inkomsten utföll mycket olika.
Så insamlades t. ex. år 1539 en summa af 380 mark, 1540: 931 mark
och 1542: 206 mark. På detta sätt insamlad inkomst synes emellertid
så småningom upphört. Fortfarande inflöto dock gåfvor från skilda håll
såväl från enskilda af alla samhällsklasser som från medlemmar af
konungahuset.
Intäkten af de gods, som konungen kvarlämnat till klostrets under¬
håll, synes icke alltid kommit klostret i sin helhet till godo, hvadan
klagomål anfördes. År 1555 fick klostret försäkran om ytterligare lifs-
medel m. m., såsom kött från Vadstena slottsfogde, fisk från Stegeborg
och Öland, salt, humle och järn från konungens köpmän i Norrköping
samt 300 mark penningar från Dals och Lysings härader, hvarjämte kon¬
ventet erhöll rätt att fritt få mala vid Motala kvarnar.
Genom bref af den 6 oktober 1544 lämnade konungen de nunnor och
munkar, som så önskade, tillstånd att utan afseende vid de andra nun¬
nornas och munkarnas tankar och mening, utgå ur klostret till gifter¬
mål, tjänst eller släkt, men medgaf därjämte, att nya nunnor fortfa¬
rande skulle få emottagas samt att i mån af behof nya abbedissor och
konfessorer skulle få tillsättas.
Vid reduktionen öfverlämnades klostret i förläning till Arvid Trolle,
men med befallning att icke låta det papistiska partiet där regera, så
kärt det vore honom att behålla förläningen. Såväl af detta uttalande
som af andra senare synes, huru enträget konungen sökte i grund ut¬
rota den katolska läran, som, trots allt, litet hvarstädes länge hade
anhängare. 1 ett bref af år 1539 till adeln i Östergötland talar ko¬
nungen om, huru ofta han erfarit, att munkarne och nunnorna i Vad¬
stena äfvensom Linköpingsbiskopen med några af de gamla kapitels-
medlemmarne motarbetade reformationen. Adeln förebråddes att till¬
låta detta. »I låter gå», säger konungen, »platt för vind och våg, huru
det kan, hvilket hos oss storligen förundrar, men att taga gods, gårdar
och annan egendom från kyrkor, kloster och prebenden, där äro alla
ganska villiga och redobogna till, och i den måtto är all man kristlig
och evangelisk». Han beder dem »lyfta något under bördan och icke
hänga allt på oss», då han har fullt upp med arbete i andra rikets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
