Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - I. 1500-talet - Efter reformationen - Vadstena kloster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYA TIDEN. 255
igen eller icke. Konungen ondgör sig äfven öfver, att herr Måns icke
gifvit honom något besked om denna sak, då han ju nästan alltid är i
det häradet eller åtminstone har sin fogde där. Han önskar, att herr
Måns måtte »våga ett bref på oss», då slika ärenden hända, »och icke
så försumma alla saker, som Eder sedvänja mest brukar vara».
De båda sistnämnda prästerna lära år 1544 blifvit afrättade.
I april månad 1540 samlade en bonde i Östergötland, vid namn
Lasse Jonsson, en hop bönder omkring sig och sökte få allmogen här
till uppror mot konungen. Han sade sig vilja samla en »hunehäär»
samt slå ihjäl all adel och alla dem, som höllo sig till den reformerade
evangeliska läran. Men hans afsikter blefvo snart kända. Han och hans
anhängare tillfångatogos, hvarefter de fingo sitt välförtjänta straff.
En af de åtgärder, konungen vidtog efter Västerås riksdagsbeslut,
var att efter hand indraga en del andliga ämbeten och gods, som an-
sågos öfverflödiga, bland dem de många och rika kanonikaten och pre-
bendena. Af sålunda influtna medel inrättades en katedralskola i Lin¬
köping äfvensom andra skolor annorstädes.
Klostrens egendomar indrogos äfven. Munkar och nunnor öfvergåfvo
snart klostren, och de få, som voro kvar, fingo ett måttligt understöd.
Klosterbyggnaderna nedbrötos eller användes till världsliga ändamål.
Domkapitlet fick ändrad sammansättning. Domprosten kvarstod,
men afgående ledamöter ersattes med domkyrkans kyrkoherde, skolmäs¬
taren och teol. lektorn vid den nyinrättade skolan, dekanus, peniten-
tiarius och dorakyrkosyssiomannen, hvilka alla hade sina bestämda äm¬
betsgårdar vid kyrkan. Senare eller år 1(104 förenades domprost- och
kyrkoherdetjänsterna med hvarandra.
Biskopsstolen i Linköping besattes efter Brasks afresa på konungens
befallning genom val af domkapitlet, som 1529 därtill utsåg doktor
Johannes Haquini (Jöns Håkansson), sedan 1514 domprost i Linköping.
Han var född i Bjälbo. Uppfostrad i katolska läran, låg hans hag at
densamma. Hierarkiens förfall och konungens ofta återkommande pen-
ningebehof bestämde honom för att afsäga sig biskopsämbetet, hvarefter
han lefde i stillhet som katolik. Han efterträddes af Nikolaus Hvit,
af dansk börd och förut munk i Skenninge samt senare kanik i Kal¬
mar. Till en tid ifrig katolik, reste han till Wittenberg för att veder¬
lägga Luther, men blef själf vederlagd. Efter sin återkomst nämndes
han till biskop af konungen, men, redan då till åren kommen, afsade
han sig ämbetet omkring år 1558.
Vadstena kloster. Vid den reduktion, som öfvergick klostren efter
år 1527, blef det Vadstena kloster förbehållet att härifrån göra ett
visst undantag. Visserligen indrogos dess jordagods till kronan eller
återbördades de af gifvarnes släkter. Klosterfolket fick emellertid
stanna kvar och erhöll sitt underhall. Nya nunnor antogos och invig¬
des äfven allt fortfarande, oaktadt konung Gustaf i detta hänseende år 1527
tillskref biskop Brask, att hans vilja var, att då nagon begärde få
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
