Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - I. 1500-talet - Danskarnas härjningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
280 NYA TIDEN.
västra Holaveden in i Östergötland, där de i skogen snart kommo i
en mindre strid med en hop folk under Nils Persson och Ulf Pedersson
Sjöblad.
Den 15 november brände danskarne Vadstena. Vidare besöktes Al¬
vastra, men sedan de fått kunskap om, att en del svenskt krigsfolk
var lägrad vid byn Grärdslätt, drogo de dit. Lyckligtvis hade sven-
skarne blifvit varskodda för det danska anfallet. Deras ringa antal
hade gjort ett motstånd farligt. Efter en kortare skärmytsel blefvo
några liggande på platsen. Den 20 november afbrändes Linköping,
hvarifrän de begåfvo sig till Norrköping, där den söder om strömmen
belägna delen af staden brändes, under det den motsatta sidan hade till
försvar en del svenskt krigsfolk. Därefter besöktes och brändes Söder¬
köping den 4 december. Från Söderköping återvände Rantzau till Lin¬
köping samt slog en kort tid läger vid Vreta kloster. 1 medlet af de¬
cember förlädes lägret i Skenninge, där de såväl i staden som i trakten
gjorde stor skada med plundring, mord och brand. Från Skenninge
gjorde de utflykter till Vadstena tvenne gånger, sista gången i januari
1568.
Det har äfven blifvit sagdt, att befolkningen i städerna själf antändt
städerna för att undgå besök af danskarne.
Svenskarne under Peder Brahe och Hogenskild Bielke hade emellertid
dragit till Norrbyhus (Kungsnorrby), där de slogo läger. Hertig Karl
gjorde här ett besök och ville gifva besked om, huru fienden bäst skulle
göras afbräck, men då han fann befälhafvarne väl själfkloka, afreste
han snart. Emellertid anföllo danskarna, som kommit från Skenninge,
kort därefter svenskarnas läger. I dagningen, den 15 januari 1568, ryckte
de öfver ett vad i Motala ström, enär bron var upprifven, slogo sig
genom svenskarnas vakt och öfverrumplade det svenska lägret, hvilket
de bemäktigade sig jämte krigskassa och flere kanoner, hvarjämte 150
danska fångar blefvo befriade. Dessa fångar hade Bantzau förut begärt få
lösa ut mot tillfångatagna svenskar, »fånge mot fånge såsom de voro
till», hvilket dock icke blifvit beviljadt. Bantzau hade till och med
velat gifva två svenska mot en dansk fånge men utan påföljd. Nu fick
han dem tillbaka utan byte, men de svenska fångarne fingo »dansa med
lång väg åt Danmark». Från Norrby drogo danskarne åter till Sken¬
ninge.
Under tiden hade en del svenskar äfven slagit läger vid Motala, där de
uppkastade förskansningar och uppställde några kanoner på motsatta sidan
af strömmen i förhållande till deras läger. Det svenska folket ville
gärna gå öfver strömmen och kasta sig i strid med danskarne, men
detta förmenades dem »med hugg och slag». »Men hade krigsfolket fått
råda, hade icke många af de danska kommit till Danmark igen», säger
Tegel i sin Historia om konung Erik XIV.
I sin berättelse om detta fälttåg gör nämnde författare flere anmärk¬
ningar mot det i Östergötland ledande befälet. Han säger bl. a. att mot-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
