Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - I. 1500-talet - Riksmöten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
288 NYA TIDEN.
Sten Banér samt Erik Sparre, hvilka, som det sades, sökte stifta oenig¬
het emellan de båda bröderna.
I Söderköping år 1695. Vid konung Johan III:s död 1592 vista¬
des hans son, konung Sigismund af Polen, i detta sitt land. Her¬
tig Karl satte sig då utan vidare i spetsen för regeringen, och innan
ännu Sigismund hunnit till Sverige, hade hertigen genom Uppsala
mötes beslut fått den evangeliska läran fastställd som Sveriges stats¬
religion. Vid sin ankomst till Sverige stadfästade visserligen Sigis¬
mund detta mötes beslut, hvarefter han kröntes i febr. 1594, men åter¬
vände på sommaren samma år till Polen.
Med anledning af de i många hänseenden sväfvande förhållandena
sammankallade nu hertigen i sitt och rådets namn ständerna till en
riksdag, som skulle börja d. 30 september 1595 i Söderköping. Rådet
tecknade först efter hot sina namn under kallelsebrefvet. Sammansätt¬
ningen bestämdes så: af adeln alla myndiga, af prästerskapet biskopen
med tre kapitelsmedlemmar och två präster från hvarje härad, af krigs¬
befälet ryttmästaren, knekthöfvitsmannen och tre befäl för hvarje fännika,
af borgarståndet borgmästaren, en rådman och en borgare från hvarje
stad samt af bondeståndet tre eller flere bönder från hvarje härad. Emel¬
lan 300 och 400 personer infunno sig, hvaraf 110 präster. Från Finland
kommo endast några få.
Ständerna hade svårt att komma öfverens. Hertigen hade tillsagt,
att alla skulle fritt yttra sin tanke i förekommande frågor, men »så
skedde det dock tvärt emot», säger en vid tillfället närvarande, »ty jag
har på samma tid», tillägger han, »i Karl Henrikssons härbärge, då ridder-
skapet och adeln genom trumpeters blåsande sammankallades, hört, huru
furstens enskilda tjänare med pock och hot svarade dem, som hade nå¬
gra insagor emot». Särskildt gällde detta Klas Slätte till Slattefors,
som ville, att hertigen skulle hos konungen begära riksföreståndareti¬
teln. Andra voro emellertid af den åsikt, att detta icke behöfdes. Riks¬
råden voro villrådiga. Vid ett sammanträde å rådhuset med ständerna
framhöll Nils Gyllenstjerna å rådets vägnar, att ständerna väl borde
betänka sig, innan furstens framlagda punkter besvarades. Beslutet
blef emellertid i öfverensstäminelse med hertigens vilja, efter att upp¬
repade gånger hafva afhandlats af rådet och ständerna hvar för sig.
Det innehöll i korthet följande: 1. Bekräftades trohet och lydnad mot
konung Sigismund; 2. Hertigen ägde att i konungens frånvaro såsom
riksföreståndare föra regeringen med rikets råd, dock konungens »rät¬
tighet icke för när»; 3. Uppsala mötes beslut skulle verkställas, och
sålunda skulle alla hemliga eller uppenbara samkväm af de påfviska
eller andra sekter, som hittills kunnat vara i bruk, afskaffas. Deras
präster och lärare skulle förvisas ur riket, försåvidt de icke förhöllo
sig stilla och i lugn, utan all stämpling. Allt missbruk i Vadstena
kloster skulle afskaffas; 4. Med vissa förbehåll ägde hertigen och rådet
att tillsätta rikets ämbetsmän och dem efter laga dom afsätta; 5. Hvad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
