Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - I. 1500-talet - Efter striden vid Stegeborg - Slaget vid Stångebro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
298 NYA TIDEN.
Slutligen blef det bestftmdt, att tolf män af hvardera parten skulle
komma till samtal vid Stångebro för att i vänlighet och på bästa sätt
söka utjämna alla stridigheter. Äfven detta blef utan resultat.
Slaget vid Stångebro. Efter konungens ankomst till Linköping
hade han den 23 september låtit hela sin här gå ut till Torfvinge och
lät såväl härstädes som vid Mörtlösa, Kallerstad och Åby gårdar, be¬
lägna nära Linköping och Stångån, borttaga alla gärdesgårdar för att
få en fri och öppen plats, där hans rytteri obehindradt kunde röra sig.
Under afvaktan på hertigen uppställdes den kungliga hären i slagord¬
ning.
Konungens här synes hafva bestått af svenska adelsfanan till häst
under Johan Gyllenstjerna, Smålands ryttare under Arvid Drake, Väst¬
göta ryttare under Göran Posse, en liten del af Östergötlands ryttare
samt tyska ryttare under Hans Weijer samt fem fännikor af Smålands
fotfolk under Göran Stjerna, en ringa del af Väster- och Östergötlands
fotfolk samt ungrare, tyskar och skottar under Wladislaw Beckes m. fl.
Några få artillerifältstycken fördes af Tönnes Maydel. Öfver hären i
sin helhet hade liffländaren Georg Fahrensbach befälet.
Hertigens här utgjordes af hans egen liffana under Hans von Masen-
bach samt tre andra rytterifanor från hans hertigdöme under Anders
Lennartsson m. fl. samt största delen af Östergötlands ryttare under
Torsten Kristoffersson samt af 23 fännikor fotfolk, hvaraf två från Öster¬
götland under Per Månsson och Olof Persson. De öfriga voro från hertig-
dömet äfvensom från Dalarne, Gästrikland, Hälsingland, Västmanland,
Småland, Västergötland och Dalsland. Artilleriet utgjordes af 21 fält¬
stycken. 1
Då hertigen (fig. 195) emellertid lät vänta på sig, drog konungen
snart åter in hären i staden och lät den sprida sig i kvarteren, under
yttrande, »att Karl buskekrypare törs ej ut på slätten och låta se sigs.
Hertigen hade emellertid slagit läger vid Bjursholmen, tre fjärde¬
dels mil öster om Linköping. För att söka förekomma ännu en blodig
strid mot konungen sände hertigen följande dag, eller den 24 septem¬
ber, Lindorm Ribbing in till staden för att än en gång i vänlighet söka
komma till förlikning.
Konungens här var ännu förlagd därstädes förutom en obetydlig
del, som med några kanoner blifvit posterad öster om Stångån. Allt
var sålunda ganska lugnt. Efter midnatt red dock Hans Weijer ut för
att undersöka hertigens ställning. Han stötte här strax väster om
Bjursholmsån på fältvakten, hvilken, för svag till motstånd, måste ga
tillbaka öfver bron. Inom kort möttes Weijer emellertid af Anders
Lennartsson, som snart understöddes af Henrik von Ahnen. Weijer
begärde då »på krigsmanstro och lofven» ett samtal med den sistnämnde.
Denne, som icke anade något ondt, red fram till Weijer, men just som
1 Sc vidare härom: »Fälttaget i Östergötland är 1598 af L. G. T. Tidander.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
