- Project Runeberg -  Östergötland / I. Östergötlands historia från äldsta intill nuvarande tid /
297

(1914-1920) [MARC] Author: Anton Ridderstad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - I. 1500-talet - Efter striden vid Stegeborg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NYA TIDEN. 297
nu genom svenska män. Vid ett sådant tillfälle frågade konungen her¬
tigens ombud, om de icke påminde sig, att de hade gifvit honom sin
ed såsom konung. Svaret blef, att de detta väl mindes, men att ko¬
nungen äfven tänktes påminna sig den ed, han som sådan hade afgifvit,
hvilka eder å båda sidor borde hållas.
Underhandlarna gingo fram och åter. Allteftersom den ene eller
andre vann någon tillfällig fördel, ökades fordringarna å ömse sidor.
Situationen blef allt mer tillspetsad. Körningen å sin sida började att
lida brist, och hertigen vågade icke företaga något i afvaktan på sin
flottas ankomst Under tiden sökte emellertid hertigen draga till sig
förstärkning. Från Östergötland och norra Småland fick han äfven så¬
dan, till större delen bestående af beväpnade bönder.
Konungen tog förhållandena på ett annat sätt. Han afböjdet. o. m.
böndernas från Östra Småland och Öland anbud att komma honom till
hjälp. Och äfven i öfrigt tog han det hela alltför sorglöst.
Då den svenska flottan den 19 september ankom, ökade hertigen
sina fordringar därhän, att en riksdag skulle sammanträda efter fyra
månader, och skulle hertigen till dess föra regeringen, och allt förblifva
sådant det nu var. Riksdagen skulle blifva den slutligen afgörande,
om denna öfverenskommelse icke obrottsligen hölles.
Konungen beslutade sig då för att lämna Stegeborg och begifva sig
till Linköping. Efter att ha kvarlämnat någon besättning å slottet
begaf han sig i all hemlighet natten till den 21 september på väg.
Först ett par timmar efter konungens affärd fick hertigen kännedom
därom. Men det var då för sent att förfölja. Stegeborgs slott intogs
emellertid, där allt gafs till sköfling, utom hvad som tillhörde konungen
och hans syster. De kungliga fartygen — till antalet 40 — togos
äfven och sköflades, med undantag äfven här af konungens enskilda
tillhörigheter.
Konungen begaf sig emellertid utefter Slätbakens norra strand öfver
Söderköping till Linköping med sitt krigsfolk, men sände en del åt
Vadstena för att uppfordra därvarande slott från hertigens folk, men
de blefvo emottagna med slottskanonerna på ett så kraftigt sätt, att
de måste genast draga därifrån.
Redan dagen därefter, eller den 22 september, begaf sig hertigen på
väg till Linköping, dit konungen anländt samma dag på morgonen.
Från Rystad, närmare en mil från staden, tillskref hertigen konungen,
att han icke skulle låta öfvertala sig att företaga ytterligare vidlyf¬
tigheter. Hertigen tog Gud till vittne, att han icke annat önskade
än det, som lände konung och fädernesland till bästa.
Konungens svar innehöll, att han förundrade sig öfver, att hertigen
fortfarande ville bemantla sin orättfärdiga sak. Anbefallande sig åt Guds
rättvisa dom, erbjöd konungen emellertid, att allt skulle efterlåtas, om
hertigen ville nöja sig med konungens förut gifna försäkran.
Hertigen utgaf äfven ett förlikningsförslag.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:14:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ridoster/1/0311.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free