Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - I. 1500-talet - Östgöta fotfolk - Östgöta ryttare - Bemärkta personer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYA TIDEN. 319
under det dåvarande kriget med Ryssland och synas gjort stora förluster
genom svår köld. Ar 1591 omnämnes nämligen samma befälhafvare
med endast 370 nyantagna östgötaknektar, hvilka, inberäknade bland
9,402 fotfolk och ryttare, skulle med »hertig Karls beskede med första
öppet vatten rycka upp till att förblifva i landtvärn*. Enligt ett »Re¬
gister uppå K. M:ts krigsfolk efter den besked, man till denna tid be¬
kommit hafver, af den 25 aug. anno 1593*, omnämnas ytterligare dessa
fännikor under samma befäl, och bestodo då Bengt Månssons fännika
af 118 man, »som äro i Stegeborg i vakt», och den andra af 230 man
med 140 bondeknektar. Detta register är den första kända fullständiga
förteckning öfver svenska arméns styrka i fredstid. Under stridig¬
heterna emellan konung Sigismund och hertig Karl tillhörde östgötarne
med ett obetydligt undantag hertigens här samt deltogo måhända i sla¬
get vid Stegeborg och med säkerhet i slaget vid Stångebro 1598.
Ostgöta ryttare. Vid revolutionen år 1538 deltog detta rytteri, i
likhet med fotfolket, i intagandet af Vadstena och Stegeborgs slott samt
i därpå följande strider och rörelser. År 1575 omtalas Östgöta lands-
fana i en kunglig författning, och år 1583 befullmäktigades Arvid Drake
att antaga ryttare under östgötafanan. Enligt »Kort förslag på ryttar-
nes månadssold från den 1 juli a:o 1591 till yttersta juni a:o 1592* upp¬
tagas östgöta ryttare till 250 man, hvilka synas deltagit i kriget mot
ryssarna. Enligt ett dylikt register af d. 25 augusti 1593 var antalet
denna dag 204 men hade den 2 februari samma år varit 268 man. Om
ryttarnes deltagande i slagen vid Stegeborg och Stångebro gäller det¬
samma, som är sagdt om fotfolket.
Bland mer bemärkta personer nämnas förutom förut omnämnda
under detta århundrade: Gunilla, konung Johan III:s drottning (fig.
199), död å Bråborg 1597, samt dotter af Johan Axelsson Bielke1 till
Liljestad och Häradsäter, östgötalagman och ståthållare öfver Öster¬
götland (f 1576), Sten Eriksson Leijonhufvud, ståthållare i Östergötland
1545, då han anbefalldes att bl. a. låta befästa Vadstena, dennes broder
Abraham L., som 1538 fick förläning på Skenninge stad och 1549 var
ståthållare i Östergötland, densamme som omtalas i Dackefejden, Jakob
Tnresson Rosengren, ståthållare (f 1571), Esbjörn Pedersson Lillie*
höök, ståthållare i Östergötland, Ture Rosengren, 1594 ståthållare
i Vadstena samt 1606 ståthållare i Östergötland (f 1611), ägare af
Grensholmen, liksom hans fader Ture R., Måns Johansson Natt och
Dag, lagman, ståthållare i Vadstena (f 1555), Arrid Gustafsson Sten¬
bock, ståthållare i Vadstena till 1594, Holger Karlsson Gera, höfvitsman
a Stegeborg, som han fick i förläning, samt östgötalagman (f 1541),
dennes son Karl Gera, östgötalagman omkring 1562, som äfven hade
1 Det var under senare delen af 1500-talet, som adeln började antaga tillnamn, hvilka
gemenligen togos etter vapnet, icke efter gården. I detta arbete har emellertid släktnamnet
äfven för äldre tider blifvit tillagdt för att lättare kunna skilja de afhandlade personerna
fr.m hvarandra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
