Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - I. 1500-talet - Krigstjänst - Östgöta fotfolk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
318 NYA TIDEN.
konungen uppsatte flera fanor ryttare, hvilka bekommo sold, underhåll
och andra förmåner.
Under följande regenter nedsattes rusttjänstskyldigheten betydligt
genom befrielse från densamma för adelns sätesgårdar m. m. Enligt
Erik XIYrs rusttjänstordning från 1560-talet skulle en dylik karl utrus¬
tas med drabbtyg, häst, värjor och alla tillbehör för hvarje 300 mark
årlig ränta. Johan III satte 1569 rusttjänsten på 400 marks frälseränta.
Försumligheten vid fullgörande af denna skyldighet fortgick emellertid,
hvarför Karl IX vid skilda tillfällen gaf skarpa förebråelser. Försök
gjordes äfven att förmå besutne bönder att, mot afdrag af räntan jämte
andra förmåner, göra tjänst som ryttare.
Fotfolket fick äfven en motsvarande organisation. Konung Gustaf
hade länge användt utländskt folk, antagna för något visst krigsföre¬
tag, men detta blef dels för dyrt, dels var folket opålitligt och tygel¬
löst. Redan 1543 talade konungen om, att han var »till sinnes att låta
mesta parten af de tyska knektarne draga sin kos och i stället för¬
stärka oss med vår egen nation». Vid riksdagen i Västerås 1544 beslu¬
tades i denna fråga, men det var vid riksdagen i Linköping i juni
samma år, som grunderna och slutbestämmelserna gjordes, rörande upp¬
sättning af svenska trupper. Folket skulle uttagas antingen genom värf-
ning eller utskrifning. Under Johan III:s tid öfvergick man till ut-
skrifning efter gårdetal, men ett fåtal utlänningar värfvades fortfarande.
Fännikor (liten fana, kompani) uppstod därefter äfven i Östergöt¬
land, där höfvitsmän och »lutinanter» tillsattes år 1548.
De af manskapet, som icke användes vid fästningsarbeten, skulle in¬
kvarteras i läger i städerna eller hos prästerskapet eller ock underhålla
sig själfva med att bruka sin åker och äng mot afräkning i skatten.
Det var på denna grund som det äldre indelningsverket för infanteriet
sedermera byggdes.
Hvad det fasta försvaret i Östergötland angår, lades, som redan är
omnämndt, grunden till Vadstena slott 1545.
Östgöta fotfolk. Under Dackefejden omtalas år 1542 östgötarne till¬
sammans med andra trupper under befäl af Johan Roos. Vid den tid,
då underrättelse anlände, att Stenbock med västgötarne ingått stille-
stånd med Dacke, vistades dessa trupper i Linköping.
Sedermera är det bekant, att Östergötlands fotfolk deltog i hertig-
arne Johans och Karls revolution mot Erik XIV samt var närvarande
vid intagandet af Vadstena och Stegeborgs slott äfvensom därefter i
följande strider med konungens folk vid Nyköping och Södertälje. Vid
ankomsten därpå till Stockholm lägrade de vid Rörstrand.
Vidare befinnes östgöta fotfolk omnämndt i en handling af den 17
augusti 1590, då Bengt Månssons fännika, 435 man, från Östanstång
och Pär Månssons fännika, 442 man, från Västanstång omtalas tillsam¬
mans med andra »knektar, som Eckert Linderson i befallning hafver*.
Dessa fännikor tillhörde vid nämnda tid säkerligen Narvas garnison
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
