Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - II. 1600-talet - Riksdagen i Norrköping 1604 - Den administrativa förvaltningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
334 NYA TIDEN.
Likaså ålades de, som utomlands idkade studier eller som »försökte
sig i krig och andra saker», att hemkomma och försäkra om sin trohet,
hvarefter de åter fingo begifva sig, hvart de ville.
Vidare beviljades underhåll till 9,000 man krigsfolk till häst och fot
under tre år, för att, om så behöfdes, användas mot Polen eller andra
för tillfället okända fiender. Beslut fattades däijämte om öfverseende
af Sveriges rikes lag, om skjutsfärder och gästningar, om myntförhål¬
landen, om förbud för fogdarne att utan öfverhetens föreskrift ålägga
allmogen gärder, att alla »hals- och högmålssaker» ovillkorligen skulle
efter lag och inför rätta rannsakas, om mått, mål och vikt, om att al¬
nen skulle rättas efter Ryholms aln, om brudskatt till konungadöttrarna,
om städernas »klädehus», där allt kläde skulle besiktigas före försälj¬
ningen, om att innehafvare af förläning icke fick taga mer af bonden,
än han hade rätt till, om härads- och lagmanspenningars lika fördel¬
ning, om landsordning, om föreskrifter vid utskeppning af osmundsjärn,
hvilket skulle utslås till stångjärn, innan det utfördes ur riket, om att
inga donationer af jordagods finge ske utan att stadfästelse därå skulle
sökas vid hvarje regementsförändring m. m., om att häradenas sakören
skulle enligt 1599 års beslut lika fördelas emellan häradshöfdingen och
häradskistan, hvilket hittills nära nog öfverallt i riket icke blifvit iakt¬
taget o. s. v.
Genom 1604 års riksdagsbeslut öfvergick sålunda arfsföljden till her¬
tig Karl och hans manliga bröstarfvingar. Först om några sådana icke
funnos, skulle hertig Johan eller hans efterkommande ärfva kronan.
Skulle återigen hela den kungliga familjen utdö på svärdssidan, skulle
den äldsta af döttrarna tillträda regeringen, med föreskrift att taga till
gemål en utländsk furste af den augsburgiska bekännelsen, helst någon
af de tyska furstar, som härstammade från någon af konung Gustafs
döttrar. Ingen skulle hädanefter få bestiga den svenska tronen, som
icke bekände sig till den rena evangeliska läran, till hvilken äfven hans
gemål skulle bekänna sig.
Den administrativa förvaltningen af Östergötland var äfven under
1600-talet splittrad genom skilda undantagsförvaltningar. Hertig Johan,
son af Johan III, hade redan ett år efter sin födelse 1589 förklarats
som hertig af Finland samt grefve af bl. a. Bråborg i Östergötland,
men detta utbyttes, som härnedan omtalas, mot det något förbättrade
hertigdöme, som innehafts af hertig Magnus, med residens å Vadstena
slott. Härigenom blef Östergötland intill hertig Johans död 1618 deladt
i två olika förvaltningsområden. I Vadstena »regerades» alldeles som i
Stockholm, och hertigen hade sina egna råd. Mynt slogos (fig. 202)
med hertigens bild å ena sidan och konungens å andra. Förvaltningen
var helt skild från den öfriga delen af landskapet. Gärder emottogos
af de hertigliga ämbetsmännen o. s. v.
Därtill kom under åren 1622—1689 en annan förläning, nämligen
Stegeborg med landet kring Slätbaken samt Söderköpings stad, som till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
