Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - II. 1600-talet - Den administrativa förvaltningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
UNDER 1600-TADET. 335
202. Hertig Johans riksdaler år 1617.
erkände pfalzgrefvarne af Zweibrticken, hvilka från år 1651 ägde rätt
till titeln hertigar af Stegeborg. Residenset var å Stegeborgs slott,
såsom det blifvit sagdt, uppfördt af Gustaf I oeh af Johan III tornbe-
prydt, men efter reduktionen förfallet till ruiner.
Till drottning Kristinas (1654—1689) underhållsländer hörde bl. a.
Norrköping.
Vadstena län innehades som änkeunderhåll under särskild förvalt¬
ning af änkedrottning Hedvig Eleonora ända intill hennes 1715 inträf¬
fade död.
Afven de mindre förläningarne, gifna som belöningar åt enskilda
personer för gjorda gagnande tjänster, förde med sig svårigheter för för¬
valtningen.
Så småningom ordnades emellertid länsindelningen, och genom lands-
höfdingeinstruktionen af år 1635 ordnades den lokala förvaltningen samt
bestämdes landshöfdingens tjänsteåliggande på ett sätt, som på det hela
taget går igen ännu i dag. Rubbningar förekommo dock någon gång i
länsindelningen, särskildt i provinsens norra del, bergslagen.
En i hög grad viktig förändring i förvaltningen var den pä 1620-
talet vidtagna förändringen med fogdarnes ställning i landsorten. Fog-
darne hade varit själfständiga tjänstemän, förenande såväl uppbörd som
polismakt med direkt redovisning inför kammarverket. Genom sina
bedrägerier och sin orättvisa hårdhet hade dessa tjänstemän gjort sig
förhatliga hos såväl konungen som hos folket. Gustaf II Adolf hotade
fogdarne -.med hufvudet» och srepet» eller att sätta dem »nederst i tornet,
där ingen sol skiner», och Karl XI hotade mer än en fogde med att låta
»sin käpp dansa polska på ryggen -. Om hotet någon gång gick i verk¬
ställighet är obekant.
Annu går i trakten af Linköping en sägen om, huru Karl XI
under en resa, personligen och under förklädnad, förskaffade sig känne¬
dom om en dylik fogdes straffvärda åtgöranden, hvarför denne äfven
blef afsatt från sin tjänst.
Fogdarne blefvo ställda under omedelbar kontroll af ståthållare,
hvilka nu ingingo som ett led i förvaltningen, samt senare af lands-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
