Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - II. 1600-talet - Den administrativa förvaltningen - Hertig Johan emottager sitt hertigdöme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
336 NYA TIDEN.
höfdingarne. Därtill fick folket rätt att utvälja sockenskrifvare, hvilka
efter aflagd ed skulle vara närvarande vid uppbörden och vaka öfver,
att konungens och allmogens rätt icke förbisågs. Oärlighet och bedrä¬
geri fortforo dock länge. Afven bönderna gjorde sig skyldiga därtill.
Hertig Johan och hans emottagande af sitt hertigdöme. Hertig
Johan, konung Johan HI:s andre son, hade, som redan är antydt, på
grund af Linköpings riksdagsbeslut den 19 mars 1600, då hertig Karl
villkorligt valdes till konung, såsom ersättning för sin arfsrätt till Sve¬
riges krona, fått sig tillförsäkradt samma hertigdöme, som innehafts af
hans farbroder hertig Magnus (sid. 274), med tillägg af Bråborg och
Läckö län i stället för de härad, som hertig Karl förut erhållit. Denna
förläning fick ytterligare stadfästelse vid riksdagen i Norrköping den 22
mars 1604, sedan hertigen därförut den 6 mars själf afsagt sig sin arfs¬
rätt till kronan. Hertig Johan var då endast 15 år. Han vägrade
äfven att emottaga sitt hertigdöme, förr än han kommit till den ålder,
som af rikets ständer blifvit förelagdt. Hertig Karl öfverlämnade emel¬
lertid den 12 mars 1605 till honom de arfvegods, som tillfallit hans fa¬
der, dels efter hertig Magnus och dels vid den delning, som försiggjck
år 1572 vid Borgholm emellan Johan III och hertig Karl, på det hertig
Johan skulle hafva något till furstligt uppehälle och dagliga utgifter.
Johan utbytte senare Läckö och Dal emot Stegeborgs län.
Redan vid konung Karls kröning i Uppsala år 1607 hade Johan af
konungen emottagit Östergötlands fana. Under särskilda högtidligheter
emottog han senare sitt furstendöme 1609 i Vadstena, då konungen reste
sin eriksgata.
Vid Svintuna, där södermanlänningarne lämnade konungen, möttes
han af hertig Johan med Östergötlands ridderskap, »på det härligaste
utstofferade». Hertigen talade till konungen, sägande, »att han af hjär¬
tat längtat efter h. k. maj:ts ankomst, och att han aldrig haft någon
dag hugneligare i sitt furstendöme än den, då han nu här såg h. k. m:t,
sin käre farbroder, som sin brorson i dess späda år och barndom lärt
och undervisat i alla furstliga seder och dygder samt i allehanda hans
höga stånd och härkomst tillhörande öfningar och slutligen försett med
ett härligt furstendöme». Hertigen betygade därjämte sin glädje öfver
att se h. m:t drottningen och de högborne furstar och kungliga fröknar,
deras majestäters söner och döttrar, hafva anländt till Östergötland.
Därefter fortsattes resan till Linköping och vidare till Vadstena, dit
konungen låtit kalla en borgmästare, en rådman och en borgare frän
hvar stad, tre präster, tre bönder och alla länsmän från hela fursten-
dömet.
Sedan nu alla, adel och krigsbefäl till häst och fot m. fl., voro an¬
lända till staden, utropade en härold, att alla skulle infinna sig på slot¬
tet kl. 9 den 16 mars. Samlingen skedde på slottsgården. Konungen,
beledsagad af sina söner, hertigarne Gustaf Adolf och Karl Filip, där-
varande riksråd och några af adeln, kom därefter ned och tog plats på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
