Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - II. 1600-talet - Undervisningsväsende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
352 NYA TIDEN.
en hel del människor, hvilka gifvetvis begagnade tillfället att göra be-
höfliga affärer o. s. v.
Yid Linköpings gymnasiums inrättande tillätos såväl Vadstena som
Norrköping och Söderköping att fortfarande hålla skolor, »dock så att
de själfva skolpersonerna och dem, som de lära och undervisa, under¬
hålla och försörja skola». I Skenninge synes vid denna tid icke funnits
någon skola, men år 1649 förordnade drottning Kristina, att en skol¬
mästare skulle finnas därstädes, och 1686 tillkom ytterligare en lärare,
som skulle vara den förre behjälplig att lära barnen räkna och skrifva.
I Vadstena tillsattes en lärare med aflöning af kronan år 1649. Ar
1683 tillskref konung Karl XI Norrköpings magistrat och utlofvade 100
tunnor spannmål till en rektor och 20 tunnor d:o till en kollega vid en
skola i staden. Men redan år 1680 hade hela rektorslönen i Söderkö¬
ping blifvit förflyttad till Norrköping. Till Söderköpings skola hade
hälften af rektorslönen i Västervik år 1649 blifvit öfverflyttad. År 1683
ersattes skolan för den förlust, den lidit år 1680.
Att Linköpings gymnasium var till stor fördel för kunskapernas spri¬
dande inom provinsen, är klart. Såväl präster som ämbetsmän och en
del af adeln hade därförut ofta varit synnerligen okunniga, men förhål¬
landet blef nu i vissa afseenden mycket annorlunda. Den förmögnare
adeln inom provinsen lät visserligen sällan eller aldrig uppfostra sina
söner vid gymnasiet, hvilka i stället fingo undervisning i hemmen
af enskilda lärare, oftast unga studenter, som naturligtvis icke egde
samma kunskaper som en offentligt anställd lärare. Härigenom kommo
adelns söner ofta att i kunskaper stå tillbaka för de vid skolorna upp¬
fostrade. Visserligen fingo de unga adelsmännen fortsätta sin bildning
vid utländska skolor eller genom resor i främmande land, men detta
kunde ju icke komma alla till del.
Icke heller till universitetet i Uppsala sändes de unga adelsmännen.
Af de 1,493 studenter under 1600-talet, som äro upptagna i K. Gr. Odéns
arbete »Östgötars minne», finnas icke mer än 14 studenter tillhörande
adliga familjer. De släkter, som äro representerade, äro: Banér, Bielke,
Gyllenstjerna, Kagge, Krusebjörn, Ribbing, Rosenhane, Rosensträle, von
Scheiding, Ulfsparre och Ödla eller Ödell.
Gymnasierna blefvo till en början ett slags universitet hvar och ett
för sitt landskap. Där uppsattes program och höllos disputationer i
nära likhet med i Uppsala. Och många, som ägnade sig åt det präs¬
terliga kallet, erhöllo endast gymnasiibildning.
Särskildt vid midten af 1600-talet blomstrade äfven den dramatiska
konsten vid Linköpings gymnasium. Den dramatiske författaren Samuel
Brask — af samma släkt som biskop Hans Brask -— blef lektor här-
städes år 1644. Under åren 1641—1644 hade han företagit en utländsk
resa och hade da säkerligen tagit närmare kännedom om, hurusom man
i utlandets skolor »agerade komedier». Som gymnasiilärare i Linköping
införde han nu ock den undervisningsmetoden att, genom uppförande af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
