Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - II. 1600-talet - Landskapsmöten - Linköpings stift - Undervisningsväsende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNDBR 1600-TALET. 351
nämnde konungen »Svea rikes ständer samlade på partikuljära mötena
Äfven nu gällde det bevillningar och utskrifningar. Mötet för Öster¬
götland och Småland hölls denna gång i Jönköping och afslutades den
2 juni. Beslutet blef nu gynnsammare.
Linköpings stift. Då Kalmar stift år 1678 fick biskop och år 1680
fick sina gränser bestämda, blefvo södra delen af Kalmar läns fastland
samt Öland skilda frän Linköpings stift. Efter denna tid har stiftet
ieke undergått några nämnvärda förändringar (se sid. 263).
Undervisningsväsendet. Under Gustaf II Adolfs tid fick undervis¬
ningsväsendet i vårt land ett godt uppsving. Hvad Östergötland angår,
hade skolorna här sedan länge haft växlande öden. Understundom voro
de väl tillgodosedda men vid andra tider i hög grad underhaltiga. Gustaf
Adolf (fig. 209), som insåg nödvändigheten af undervisningens förbätt¬
rande, inrättade inom riket fem gymnasier, hvaraf ett i Abo och ett i
Reval. Af de öfriga tre förlädes ett år 1628 till Östergötland, nämligen i
Linköping, med sex lektorer, hvilket antal kort därefter ökades till sju. Af
dessa voro två i teologi, en i etik, politisk ekonomi och historia, en i fysik
och medicin, en i retorik och vältalighet, en i matematik och en i logik.
Ar 1633 fick fysiken lämna rum för grekiska språket, och det latinska
sammanslogs med lektionen i retoriken. Förutom dessa lektorer funnos
enligt 1633 års enskilda skolordning fyra hörare, en sångmästare och
en skrifmästare.
Ynglingar intogos här på skilda tider af året, allt efter som de till¬
strömmade från olika orter, såsom från »Hallandia Danorum», Traheryd
i södra Småland och Kalmar, norra Västergötland, Värmland och Närke,
t. o. m. en och annan från Stockholm, Roslagen och Uppsala. Under
gymnasiets första tolf år intogos tillsammans 1,607 lärjungar.
Läsåret 1639—40 var antalet gymnasister 204, skolgossar i högsta
klassen 127 i de öfriga i ordning 88, 105 och 99, i skrifklassen 120 samt
abcdklassen 49, summa 792.
Ursprungligen var icke ämnadt, att gymnasium skulle blifva ett från
skolan skildt läroverk, men såsom af titeln till 1633 års skolordning
kan slutas, voro de skilda redan då, och från år 1640 finnes omnämndt,
att 26 lärjungar intogos på gymnasium från skolans högsta klass.
Genom 1649 års skolordning — den första kungliga skolordning —
skildes skolan och gymnasium bestämdt från hvarandra. Gymnasium
bekom sju lektorer och två adjunkter. Trivialskolan fick rektor, kon-
rektor, tre kolleger och en apologist.
Ar 1686 beviljade konung Karl XI till »skolhusets» reparation en
afgift under två år af en dal. smt från hvarje kyrka i stiftet.
Skolorna med deras många lärjungar blefvo i sin mån fruktbärande för
näringslifvet, i främsta rummet för Linköping men äfven för en vid
omnejd, som i Linköpings stad fick en god afsättningsort för sina alster
och arbetsprodukter. Linköping blef mer än förut en landskapets cen¬
tralpunkt, och hit sammanfördes vid hvarje läsetermins början och slut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
