Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - II. 1600-talet - Konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
NYA TIDEN. 357
Konsten. Byggnadskonsten var ännu den mest framträdande. Det
var under början af 1600-talet, som Vadstena slott med sina härliga
portaler och sina gaflar, prydda med vapen, maskaroner, krigarfigurer
och allegoriska kvinnostatyer, blef färdigt. Ena gafveln bär årtalet 1(>20.
Frän slottets grundläggande och till detta år hade alltså en tid af 75
år förflutit. Planen till detta slott uppgjordes af Joachim Bulgerin till¬
sammans med Gustaf I.
Stenhuggerierna vid slottet leddes till en början af Peter de la Roche
(t i Vadstena 1590). Jämte honom nämnas Frans och Vilhelm van Bröt-
zell (Brtissel) m. fl. samt den redan förut
(sid. 315) omnämnde Bernt van Munster i
förening med stenhuggarne Johan Påfvels-
son, Antonius Persson de la Roche m. fl.,
efter ritningar af slottets arkitekt Hans
Fleming, hvilken sistnämnde var anställd
här under omkring 20 år från år 1590.
Johannisborgs slott vid Norrköping an-
lades är 1613 af hertig Johan af Östergöt¬
land. Af detsamma återstår nu endast en
ruin af porttornet med sina delvis ännu
kvarvarande inskriptioner, vapen samt her¬
tig Johans numera mycket skadade por¬
trätt, allt ännu i sitt förfall vittnande om
en konstnärlig utsmyckning. ’
Men äfven andra ståtliga slott uppför¬
des under detta århundrade inom provinsen.
Om också dessa icke blefvo så rikligt smyc¬
kade som ofvannämnda kungliga, plägade
dock ingångsportarna vara försedda med om¬
fattningar af naturlig sten samt med bygg¬
herrens oeh hans makas adliga vapen. Från
1500-talets skulpturer omnämnas här de ej
förut nämnda konungagrafvarne i Vreta klosters kyrka, hvilka Johan III
försåg med delvis väl huggna grafstenar med vapensköldar.
Sextonhundratalets skulptur i sten har lämnat spår efter sig särskildt
i de vackra grafmonument, som här och hvar ännu återfinnas inom pro¬
vinsens kyrkor. Främst må nämnas monumentet i Linköpings domkyrka
öfver den år liiOO halshuggne Ture Bielke och hans maka. Fondväggen
är försedd med inskriftstaflor och statyer. Vården i sin helhet är för¬
färdigad af röd, svart och spräcklig marmor samt alabaster. Monumen¬
tet anses vara ett ungdomsarbete af Aris Cheszon från Haarlem. En
annan grafvård i samma kyrka är utförd i marmor öfver Erik Ulfsparre
(t 1631) och hans maka. Förutom bilder i kroppsstorlek framställas i
uthugget arbete mildheten, tapperheten o. s. v. samt en del vapen. In¬
vid altaret finnes en grafvård öfver biskop Joh. Terserus (f 1678), som
212. Biskop Terserus’ griftmonu-
ment i Linköpings domkyrka.
P. Schultz.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
